Så idag var det alltså dags för den stora skräcken. Tandläkaren!

Jag har gått runt i flera veckor och varit orolig, tänkt att det här kan aldrig sluta bra. Har inte besökt tandplågaren på säkert 7-8 år och tänkte att vid det här laget har jag nog hål i varenda tand. Jag målade upp väldigt färgstarka bilder i hjärnan. Bilder på borrar, blodigt tandkött och utdragna tänder, tandproteser...

Ojoj, jag började gråta så fort jag kom in i själva undersökningsrummet och såg den där förbenade stolen med den rörliga instrumentbrickan och lampan, Lampan! Den som ska fokusera på allt det onda som sker i min mun. Alla hål som kommer lysa svarta och tandstenen som tagit över hela munnen. Det gick inte att stoppa tårarna, de bara kom. Redan i väntrummet ville jag bara ställa mig upp och gå därifrån. Det är något med lukten och den där förbaskade musiken som jag antar att de tror är avstressande. Icke! Jag hör i alla fall stålinstrumenten mot brickorna och ljudet av borrar som plågar, gräver djupare och djupare...

Hade jag inte haft Korvbullen med mig så är jag tveksam på om jag ens hade gått dit. Han är mitt stöd i allt, min finaste. Vad gjorde jag utan honom?

Tandläkaren tog mig och mina tårar på ett väldigt bra sätt. Jag kände mig både livrädd och skitfånig som stod där gråtandes, nästan 30 år gammal med pojkvän i släptåg. Herregud, tänkte jag, nu får du väl ge dig! Men det var bara så det var. All nervositet och rädsla var tvungna att komma ut på något vis.

Så fick jag helt sonika placera mig i stolen och sedan gick det faktiskt ganska så bra. Röntgen först å så en koll runt om i munnen. Allt såg jättebra ut förutom ett hål i överkäken, på samma ställe som jag haft något litet hål på gång förut om jag inte missminner mig. Då behövdes det inte lagas men nu är det alltså dags att ta tjuren i hornen. Nu känns det helt okej att gå dit nästa gång för jag vet vad som skall göras och det ska bedövas utav bara hellskotta! Det klarar jag!

Hade också en visdomstand som krävde lite extra uppmärksamhet. Det samlas gärna bakterier runt dem och därför är det viktigt att man borstar extra där. Tipset var att jag skulle använda Corsodyl gel så jag köpte en sådan tub. Har använt Corsodyl mycket på gamlingarna när jag jobbat och trodde inte det skulle behövas i den här åldern men jag gör allt för att slippa dra ut dem. Jag har ju inget ont så det ska nog räcka med att borsta dit lite bakteriedödande. Tänk vilka bra grejor det finns!

Nåväl, nu ska jag gå varje år från och med nu så kanske jag slipper laga en endaste tand till i framtiden!

Hej hopp framtiden!