Olle ligger här bredvid mig i soffan och tittar på tv. Ögonen är stora och nyfikna. Vi tar igen oss efter besöket på öppna förskolan. Det är roligt att träffa andra mammor men idag kände jag mig väldigt trött.

Efter sångstunden där vi sjunger om spindlar och olika kroppsdelar somnade Olle på mitt bröst. Så rart det är med den varma kroppen som vilar så tungt i ens famn. Jag lutade mig mot ett skåp och en av alla mammot började prata om barbapappafamiljen som hon höll på att sy åt sitt barn. Jag kände hur jag helt enkelt slutade lyssna, hummade och liksom zonade ut. Blev så väldigt trött och kände mig som en dålig människa. Orkade inte riktigt lyssna, vara pigg å glad utan satt mest och observerade de andra. Det är inte riktigt min melodi, jag pratar och skojar gärna med allt och alla.

Medan jag satt där och observerade så blev jag en aning äcklad faktiskt. (Är lite skadad efter alla år inom demensvården.) De små barnen tuggar, slickar, kräks och dreglar på allting! Jag vet att det är så och det måste få vara så men när ett barn stoppade in hela mjukisdockans ansikte i munnen flera gånger och mamman sedan satte tillbaka dockan i soffan så ville jag liksom ta fram handspriten å sprita dockan. Blä! Ett annat barn kräktes precis hela tiden och mamman gick runt med en trasa som hon gnodde runt barnets mun hela tiden. Barnet kräktes i det mjuka babygymmet. Spöket laban fick bada skulle man kunna säga... Alltså, de hårda leksakerna i plast eller gummi diskar personalen i diskmaskin (varje dag åtminstone hoppas jag) så det går väl an men de här mjuka tygsakerna? När tvättas dem?

Jag kan inte komma över det faktum att jag tycker att det är lite äckligt. Måste man ge det lilla barnet den mjuka dockan att tugga och suga på? Det är lite det här som gör att jag förmodligen aldrig kommer att besöka ett lekland med min son. Jag kan bara tänka på vilka andra som slickat och sugit på alla leksaker och bollarna i bollhavet. Jag kan bara tänka på alla baciller som ligger där och frodas och väntar på en liten stackars barnakropp att ta i besittning. Usch!

 

Birgitta Magdic

2 december 2014 18:17

Så söt han är, det lilla trollet! Så blev jag lite så där som att jag inte riktigt visste hur jag skulle svara, hmmm. Jag förstår dig och håller med...och ändå inte. Jo, mjukisdjuren tycker jag man kan skippa på öppna förskolan, dom kan man ha hemma. Men så tycker jag personligen (tror på det), att man inte ska vara ALLFÖR rädd för att utsätta sitt barn för lite baciller. Jag tror att de får större motståndskraft och ett bättre immunförsvar om de får tampas med lite bacillusker under åren. Vad man ska tillåta och inte tillåta, det är naturligtvis upp till föräldrarna.
Nej, nu låter jag som en skolfröken eller en mamma :), men jag ville bara säga vad jag tror på. Fast du har ju bra människor i din närhet som kan ge bra råd med mera, så det behöver ju inte jag göra. Ursäkta om du tycker att jag lägger mig i! Varma kramar!

madeleine karlsson

2 december 2014 19:32

Nej jag tycker det är bra att det diskuteras! :) Ja absolut, jag håller med dig Birran. Det är ju därför jag går dit. För att han ska få vara med i livet, träffa andra människor och leka osv men det är mest i mitt huvud. Jag kan inte låta bli att tycka att det är äckligt (speciellt tygleksakerna). Men Olle ska så klart inte drabbas av vad jag tycker, det får jag jobba med själv genom att bland annat skriva av mig i bloggen. Och ja, visst är han gullig min lilla Olle! :) Vi kanske ses nån gång när jag är hemma i stan... :) Kram tillbaka!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...