Alla inlägg under april 2015

Av madeleine karlsson - 11 april 2015 11:40

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma.

I år är det precis likadant. Här om veckan kunde jag inte hålla mig, joggade en liten bit med vagnen. Just det, jag har en vagn i år. Det betyder att jag inte kan ge mig ut och sporta när jag vill. Men idag tänkte jag, nu när J är hemma, att jag skulle passa på!

Jag kom alltså precis tillbaka från mitt första lilla försök till joggingrunda på över ett år. Det gick inte så bra. Kan man väl säga.

Kroppen har ju förändrats efter graviditeten, tuttarna är större och tyngre, skvampar hit och dit. (Jag klandrar dem inte, de har bott i värdelösa mjukisbehåar utan det minsta stöd i ett år nu. Det skulle jag också bli hängig och ledsen av...) Magen har åkt hiss ett par våningar neråt och känns preciiis som en knådad deg. Det tog inte många joggade metrar innan mina träningsbrallor började hasa nedåt och till slut hamnade under degen. Väldigt irriterande och obekvämt! Värdelösa byxor!

Jag försökte ignorera byxorna under degen samt den där jädra astman och joggade på en bit till. Jobbigt. Tungt som fan och dallrigt. Det kändes som om jag saknade kroppens alla muskler. Och ont gjorde det efter ett tag. Främst bak vid hälsenorna faktiskt men sedan även i svanken, blygdbenet och då vidare. Blä!

Nej jag kan inte påstå att jag känner mig pigg, fräsch, härlig och snygg! Inte någonstans! Jag blev inte direkt peppad av den här rundan även om det var väldigt rart att få komma ut alldeles själv, utan vagn.

Tänker tillbaka på förra året när jag var gravid och hur fin jag kände mig då. Jättefin. Varje dag. Och jag fick för en gångs skull framhäva det stället på min kropp som varit det mest förbjudna stället att framhäva, magen! Och ingen sade annat än att man var fin och "tänk vad kroppen kan, visst är det fantastiskt". Det var faktiskt befriande. Men nu är man tillbaka i det normala, magen ska vikas in och stoppas undan, den måste bli smal och kroppen stark och duktig. Det är nästan så att jag längtar efter att få vara gravid igen bara för att få känna mig så där fin och stolt över min kropp. Det gör jag inte nu. Jag hatar den inte heller. Absolut inte, jag är mer likgiltig. Den är en kropp bara. Just nu en kropp som måste få tillbaka sin forna styrka. Jag skulle behöva gå till ett gym men det är rätt svårt med en liten knatte...

Och så har vi det övriga i den här lilla utseendefixeringen. Håret, kläderna, sminket och så vidare... Suck! Jag orkar inte ens gå in på det egentligen. Håret är så jädra slitet, det går av, det är fult, för kort, det är torrt och sprött, precis allt det som det inte var förut, innan barn. Kläder... Inget sitter bra, tuttarna bor fortfarande i mjukisar och utbudet i butikerna är ju inte det mest passande för min kroppstyp. Blaj, blaj, blaj.

Nää den här så kallade joggingrundan som jag såg fram emot så mycket blev mest bara en jobbig press och ett kvitto på att jag är totalt otränad. Men å andra sidan, det kan ju bara bli bättre??

Tidigare månad - Senare månad

Presentation


Förflyttad Eskilstunabo som nu mera samboskapar i Enköping.

Omröstning

Har du varit här förut?
 Jajjemensan!
 Aldrig!
 Inte en susning!

Fråga mig

6 besvarade frågor

Gästboken

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards