Det var en fin dag igår samtidigt som den var lite sorgsen och jobbig på olika sätt. Det är aldrig lätt att se nära och kära som är ledsna, mår dåligt och är sjuka. Det gör ont i hjärtat och ibland är det inte långt till tårar. Men jag försöker hålla ihop mig själv och tänka på dem och inte på mig. Det är ju de som har det jobbigt och inte jag. Jag står ju bara här bredvid och ser på.
Jag kan bara krama om och finnas där. Jag kan bara hoppas på det bästa och försöka besvara frågorna. Det är många tankar som far omkring. Varför? Hur ska man bära sig åt? Vilket av två onda ting bör man välja?
Ja, allt jag kan göra är att själv ta emot en del av all den smärta och de tårar som kryper fram ur era kroppar och sedan bära dem med mig. Kanske känns det då lite lättare för dig?
Ta hand om varandra!
H
25 mars 2013 19:54
Hej! Jag har tänkt att söka till textdesign. Dina erfarenheter av den utbildningen och arbetar du inom branschen idag? Hittade din blogg genom the magic wonders of google. ;)
madeleine karlsson
26 mars 2013 12:55
Hej H! Kul att du hittade hit. Jag är väldigt glad och nöjd över att ha gått den utbildningen. Ord, text och information är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför var utbildningen också det rätta valet för mig. Jag är intresserad och nyfiken men vill också gärna hjälpa. Den delen i utbildningen jag fastnade mest för var klarspråksarbete men det ingår även mkt annat som du kanske vet.
Jag tog min examen för, vad blir det, två år sedan och jag jobbar inte inom den branschen utan är tillbaka inom vården där jag började. Jag har sökt hur många jobb som helst men har inte fått något. Detta på grund av att jag helt saknar erfarenhet i den branschen. Det är nog också det största minuset med utbildningen, det ingår bara 4 veckors praktik... Det är jättesvårt att få den erfarenhet som krävs idag och det borde ingå i utbildningen, kanske är det något som ändrats nu?
Jag ångrar inte för en sekund att jag har en utbildning som informatör med inriktning mot textdesign även fastän jag just nu inte har någon användning för den i mitt nuvarande yrke. Min dröm om att någon gång få jobba med klarspråksarbete kommer aldrig att försvinna och vem vet, en dag kanske jag får göra det. Jag försöker tänka att det inte är mig det är fel på utan samhället som gör det svårt för oss nyutexaminerade att få ett jobb inom samma bransch som man studerat. Det är få av mina gamla klasskamrater som jobbar med det vi pluggat till, i alla fall vad jag hört men vi är nog glada för att vi fått plugga något som vi alla brinner för. Det är bara upp till andra att förstå att vi verkligen behövs.
Om du brinner för ämnet så tycker jag absolut att du ska plugga det men om du med all säkerhet (vilket iofs inte existerar idag) vill ha ett jobb inom samma bransch som du pluggat så är nog oddsen större bland andra utbildningar och yrken. Men jag är av uppfattningen att man ska ta sig an något för att man själv vill och oavsett vad andra tycker och tänker. Och så är det ju så att alla kan inte bli lärare och sjuksköterskor...
Vill gärna veta hur det går för dig och vad du bestämmer dig för. Svarar också gärna på fler frågor om du har! Ha det fint och glad påsk så här lite i förskott!
Madde
H
27 mars 2013 08:53
Hej! Tack för ditt svar. Jag har ibland funderat på att chase the dream eller gå på något mer safe som kanske yrkes/studievägledare men vill inte ångra mig. Undra OM jag kunde fått en karriär inom det jag är intresserad av på riktigt. Jag tror jag kommer försöka skaffa mig nätverk under studietiden att kanske ha en deltidspraktik vid sidan av, gratis för att få in en fot med mera. Jag tror det ligger i tiden att utbilda sig inom ämnet då alla företag finns online idag med mera. Försöker också förbereda mig på att jag tar en risk och att alla får inte jobb. Hoppas du finner det du vill göra!