Direktlänk till inlägg 25 januari 2010
Du blev så ensam där i mörkret. Stor och stark. Osynlig.
De knutna känslorna i bröstet värkte. Klumpar av olust som aldrig kan redas ut.
Kroppen svämmar över och lungorna fylls. Är det så här det känns?
Det gör ont där bakom revbenen och lämna mig i fred.
Se dig aldrig över axeln då vrids nacken din ur led.
Ryggen den är böjd och krokig, alldeles förstörd.
Någon skrek och skrek men blev aldrig hörd.
Jag blev så ensam där i ljuset. Liten och skrynklig. Osynlig.
De vassa armbågarna i sidan kändes. Blåmärken av avund som aldrig kan suddas bort.
Kroppen går under och ögonen ger upp. Är det så här det känns?
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | |||
25 | 26 |
27 | 28 |
29 | 30 |
31 |
|||
|