Jag sitter i soffan, tittar på magen. Är helt förundrad över de små armarna och benen som bökar runt där inne så att det syns här utifrån. Det är en sådan häftig känsla. Man kan liksom känna hur bebisen sakta rör sig och liksom "laddar upp" för en spark. Och så vips, om man tittar tillräckligt länge, så ser man hur något buktar ut. Det går fort men har man tur så händer det flera gånger om.

Det börjar bli mer verkligt nu, att det faktiskt ligger en liten människa där inne. Jag kan nästan inte tänka på det för det känns liksom lite övermäktigt. Ungefär som att tänka på rymden ni vet... Men det är så jädra häftigt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...