Jag tänker försöka mig på en tågresa med lilleman på onsdag. J jobbar från morgon till kväll så jag åker hem till mamma, pappa och systeryster ett dygn. Jag vill ju att de ska träffa Olle så ofta det går men det är inte så lätt när vi bor en bit ifrån varann!

Jag kör ju inte bil till Eskilstuna själv för jag hittar helt enkelt inte. Japp, ni får tycka att jag är töntig och löjlig men så är det. Jag litar inte på mig själv och mitt lokalsinne i trafiken och på motorvägar är obefintligt. Jag får ångest bara jag tänker på att jag kanske kör fel och virrar bort mig. Det känns ännu jobbigare att ha en liten bebis i baksätet som man varken kan se eller trösta om det skulle behövas. Nej huvaligen! Det får bli tåg om jag ska åka ensam! (Jag förstår att det här är något jag borde arbeta med och komma över.)

Jag känner mig dock ändå lite nervös över att åka tåg. Tänk om Olle tycker att det är jättejobbigt, tänk om han vaknar och skriker så där hysteriskt? Vilka tåg fungerar med vagnen? Hur tar jag reda på det? Tänk om jag inte får hjälp upp med vagnen i tåget om det skulle behövas? Tänk om tåget blir stillastående länge eller inställt och vi måste vänta en evighet på nästa? Tänk om det bara är ett barnvagnsvänligt tåg halva sträckan?


Sååå många frågor! Men jag måste ju försöka känner jag. Vi får ta på oss modighetsmössorna och trotsa våra rädslor. Så typiskt också att det inte finns någon personal längre på tågstationen här i stan. Då hade jag ju enkelt kunnat fråga om en barnvagnsvänlig resa till Eskilstuna och vilka tåg som är lämpligast osv... Nu får jag lista ut det själv helt enkelt.

Livet har blivit så mycket mer spännande sedan man fick barn. Allt som man tidigare gjort måste man liksom lära sig på nytt tillsammans med barnet. En sådan enkel sak som att åka tåg blir helt plötsligt ett mindre projekt...

Önskar att jag var lite mer modig i bilen och kunde ta för mig i trafiken och köra överallt och vart som helst. Önskade att jag hittade överallt så jag slapp den där ångesten över att köra fel.

Olle kommer troligtvis att sova precis så här gott i vagnen under tiden så det borde inte bli ett problem men å andra sidan aå vet man aldrig med sådana här små...

Spänningen är olidlig! Någon förälder som har några tågtips??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...