Gråvädret kramar om hela landet verar det som. Håller om hårt och blåser regniga vindar över allt där ute som håller på att dö. Löven ligger klibbiga mot asfalt och gräsmattor. Världen har tappat sin färg och inne måste man tända alla lamporna redan på förmiddagen. Kaffepannan brummar igång flera gånger om dagen. Något måste man göra för att hålla sig vaken.

Den minsta människan i familjen ligger i vagnen och snusar. Jag hade tänkt att vi skulle gå ut så som vi brukar på vardagarna. Alltid finns det något ärende att utföra. Men så tittade jag ut. Björken står på sniskan och blåsten hjälper regnet att nå de fönster som annars alltid lyckas förbli torra. istället tände jag ljus och bryggde mig ett par koppar kaffe, vek undan tvätten, hängde ny och satte på en till maskin. Lillen får ligga kvar där i den varma och sköna vagnen. Han trivs där. Jag satte mig framför datorn och skulle se efter när föräldrapenningen kommer (glömmer alltid vilket datum) men sidan fungerar inte. Som vanligt så här dagarna innan "löning". 

Imorgon åker vi till Eskilstuna en sväng igen. Pappan i familjen ska iväg på utbildning ett dygn och jag dör tråkighetsdöden och ensamhetsdöden här hemma när jag inte har en människa att prata med. Jodå, Olle såklart, men det går ju inte direkt att diskutera så mycket och ordagrannt med honom ännu. Jag pratar mycket men får mest gurglande läten tillbaka. (Är apropå det så himla nyfiken på hans röst, hur han kommer att prata och låta...) Vi åker tåg igen och jag hoppas att det kommer gå lika smidigt som sist. Det tråkiga med det hela är att vi missar öppna förskolan imorgon. Det var så himla trevligt att gå dit förra veckan och träffa andra mammor. Prata bebisar. Dricka kaffe. Sjunga löjliga sånger och höra barnskratt (och gråt) ett par timmar. Olle uppskattade det hela och sov sig igenom allt utom sångstunden där han fascinerades av den färgglada "fallskärmen" som vi mammor lyfte upp och ner över alla bebisar. Nåja, det blir babymassage på torsdag och så får vi väl gå dit igen nästa tisdag istället. 

Näe, vad ska man göra med den här dagen? Jag blir en aning rastlös och så är det liksom mörkt, tyst nu när Olle sover och ensamt så det blir mycket jobbigare att hålla sig vaken då. Jag blir jättetrött om det liksom inte händer något. Baka gjorde jag igår så det är ingen vits att göra idag för det får inte plats mer i frysen. Bakade fler saffransmazariner samt dumlekakor och riesencookies. det blev gottigottgott alltihopa och nu är alla adventsfikor kirrade så att säga. Tror att jag struntar i att baka lussebröd i år, saffransmazarinerna får fungera som substitut. Det är liksom ändå ingen som äter upp de där katterna sedan. De ligger bara där i frysen, tar plats och blir torra. Ska väl pyssla ihop lite julgodis också men det får nog dröja lite för annars vet jag någon som kommer äta upp allt innan jul. Och det är absoluuuuuuuuuut inte jag! 

Nu är det nog dags att göra sig lite lunch innan jag glömmer bort det och längta efter att den lilla minimänniskan i grå plyschbrallor ska vakna så att jag kan krama om honom!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...