Har läst några gamla inlägg. Inlägg från förra året vid exakt den här tidpunkten...

Ni kan läsa dem också om ni klickar på länkarna här till höger----->

Jag minns så väl hur jag kände mig och hur jag mådde då. Livet, det som jag levde är borta nu. Inte borta kanske men förändrat...

Det är lite konstigt och jobbigt att läsa gamla ord som man vet har producerats och processerats inuti mig. Ord som jag en gång känt så starkt i min kropp och som många gånger har gjort så ont, så ont.

Det gör ont att läsa gamla texter, vissa av dem i alla fall, men kanske är det det som är meningen? Kanske är det därför jag skriver?

Det blir en påminnelse om vad som varit och skapar en tacksamhet över det som är idag.

Då, för ett år sedan, var jag rädd för framtiden och avundsjuk på mina vänner. Vardagen var grå och jobbet gjorde inte saken bättre. Nu går jag som sagt i skolan och försöker fokusera lite mer på mig och mitt liv. Jag har också hittat någon som jag tycker är den finaste som finns, och som jag bryr mig väldigt mycket om.

Jag känner mig lycklig nu.

Vännerna finns där runt omkring även om vi nu mera inte hinner ses så ofta. Hur man än försöker passa ihop det så går det knappt. Men jag vet vart ni finns och ni vet vart jag finns!!! 

Det går fort, snart har jag studerat ett helt år, det var över ett halvår sedan som jag träffade J för första gången och mina vänners små bebisar som jag nyss tycker föddes växer sig stora och starka... Vardagen springer i väg i väntan på helgen som sedan försvinner i ett naffs och så rullar det på... Vecka efter vecka... 

Jag måste skriva ett rim till min vän Je:s födelsedagspresent snart. Hon fyller 26. VI fyller 26 det här året... Det är inte klokt. Vi har varit vänner i över 20 år hon och jag och nu har hon en man och en liten son. Tänk att vi vuxit upp. Snart är hennes son i den åldern då vi träffades första gången.  Det är inte klokt egentligen! Fastän vi är unga så börjar vi bli gamla.

26... fyra år senare blir man visst 30. 30... Är man snart redan där?

Jag vill stanna här, där jag är, en liten stund till. Snälla låt det inte gå så fort. 

Nej, gamla ord gör ont och tiden går för fort...