I morgon ska jag ringa och säga upp min lägenhet. Det känns som en befrielse. Äntligen slipper jag snart allt vad säkerhetsdörrar och mögelfläckar heter. Jag är så innerligt trött på att bo här...

Ja, snart är det alltså dags att ge sig av. Jag ska snart flytta ifrån Eskilstuna, min hemstad. Det känns lite konstigt, jag har ju bott här så länge och aldrig kunde jag väl tro att jag någonsin skulle komma härifrån. Det är underligt hur livet ter sig ibland...

Det blir lite sorgligt att lämna alla här men jag kommer ju fortfarande att spendera en massa tid här eftersom jag pluggar fortfarande. Jag hoppas också att mina nära och kära vågar sig på att komma till Enköping och hälsa på. :)

Jag tycker bättre om mitt liv nu när jag faktiskt har någon att dela det med. Det är så skönt att ha någon vid sin sida när man är ledsen, glad, arg, hungrig, kramsvulten, kall, trött... Nu börjar ett nytt kapitel. Jag vet ingentiing om det men jag vet att det blir fint och bra.

Det kan inte bli fel.

Visserligen tvingas vi bo i en liten skokartong tills vi hittar det vi söker i form av något större men det gör inget. Jag trivs där. Jag trivs hos min korvbulle vart vi än befinner oss.

Hoppas bara att han står ut med mig...

Nåja, det dröjer nog en liten stund innan det är dags att packa kartonger och sådant men det blir skönt att slippa fara fram och tillbaka med packning och kläder och sånt...

Over and out!

 

emlinn

16 februari 2010 23:36

Va roligt, va spännande! Jag kommer självklart på besök!!! =)

 

agneta

17 februari 2010 01:03

Va roligt! Lycka till i Enköping :)

http://candyplease.blogg.se

 

marre

17 februari 2010 22:12

Vad skoj för dig! Det är så härligt att se att du mår bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...