Fick nyss besök av min hyresvärd.

Hon gav mig nycklarna till den nya säkerhetsdörren som de tydligen ska sätta dit nu. Alla andra i huset har redan fått sina dörrar ditsatta men eftersom jag och min granne vägrat skriva på lappen som ger dem rätt att höja hyran med 160 kronor i månaden så är vi kvar till sist.

Hyresvärden sade att processen med att sätta dit dörrarna har tagit mycket längre tid och blivit mer utdragen bara för att vi inte skrivit på den där lappen. Jag förklarade varför jag inte skrivit på och hon sade att hon förstod mig men jag är tveksam.

Hon var också vänlig nog att berätta att kostnaden för dörrarna kan komma retroaktivt. Jag sade att det hade ju kanske varit bra att ha fått höra lite tidigare i processen? Jag förklarade att jag är student och att jag nu med dörrpåslaget på 160 kronor och den kommande hyreshöjningen varken har råd eller lust att bo kvar i den här äckliga, mögliga och fuktskadade lägenheten. Då sade hon att de gärna kunde skicka hit någon som kunde måla över fuktskadorna. Måla över??? Hela jävla halltaket håller ju för fasen på att rasa in. Det går inte bara att måla över, det måste tas bort, torkas upp och rättas till och därefter målas över. Jag nämnde, återigen, min astma och min allergi men det gjorde ingen skillnad. En renovering skulle inte ske förrän jag var villig att byta lägenhet eller flytta härifrån.

Jag förklarade då att jag bor mycket hos min pojkvän i Enköping och en dag så lär jag ju flytta dit så därför känns det inte värt att flytta till någon annan lägenhet medans de renoverar min så att jag därefter kan flytta tillbaka in till min lägenhet och sedan flytta till Enköping. Så kul är det inte att bo i flyttkartonger...

Inget gehör. Ingen renovering men påslag på hyran med en dryga hundring varje år samt en dörr som kommer att kosta 160 kronor mer i månaden. Hyresvärden berättade, när jag klagade över allt som var trasigt fel ochohälsosamt med den här lägenheten, att hyran är satt efter standarden. Hahaha, är det ett skämt???

För er som inte har varit hemma hos mig så kan jag meddela att förutom fuktskadan i hallen så finns mögelfläckar, gråa och stora sådana i hela badrumstaket, mina garderober går inte att använda då hyllplanen är trasiga, de går heller inte att stänga för att stängningsanordningarna gått sönder av ålderdom, färgen flagnar på alla ställen där det finns färg, golvmattan i badrummet är möglig och går inte längre att göra rent, jag har haft äckliga djur i garderoben som ätit mina sockor, tapeterna är minst 10 år gamla osv osv... Är det då rimligt att höja hyran med drygt 300 kronor?

Vad har jag fått för alla andra hyreshöjningar under de åren jag bott här?? Ingenting!!! Inte ett jäkla dugg har hänt här sedan jag flyttade introts att både jag och andra grannar klagat. Vi har fått en ny tvättmaskin, det är väl det men tvättstugan är fortfarande lika värdelös och det tar en hel dag för tvätten att torka.

Nej den här lägenheten sjunger på sista versen och jag är riktigt jäkla trött på både den och min hyresvärd.

Jag drabbades preciiis just nu av en sådan otrolig skaparlusta att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Samtidigt så är jag så sjukt trött att min kropp vägrar flytta sig från den bekväma platsen här på golvet framför datorn. Min näsa är full med snor och jag suktar efter en kopp te trots att klockan är mycket.

Jag borde gå till sängs.

Min fråga är nu, och jag ställer den enbart till mig själv, ska jag trotsa tröttheten och vara uppe för att skapa något eller skall jag lyda min förkylda kropp och lägga mig till rätta bland kuddar och täcken?

Om ändå mänskligheten inte innebar ett hav av möjligheter! Om ändå dygnet, och då framför allt natten, hade fler timmar dagar som dessa! Om ändå min skaparanda kunde komma någon gång mitt på blanka dagen istället! Om inte alla om fanns...

Kan man möta sig själv halvvägs? Någonstans mitt emellan? Kanske kan jag orka skapa något litet för att sedan ägna mig åt att blunda mig igenom den överblivna natten?

Frågan är varför jag slösar min så tydligt och överdrivet dyrbara tid på att sitta här och skrimla (Skriva och mumla samtidigt) för mig själv...

God natt gott folk!

Jag glömde hur man landade. Och föll.

Handlöst, snabbt och smärtsamt.

Jag visade hur man gjorde. Du höll.

Hårt, ditt ord och min hand.

Jag viskade i ditt öra. Och ljög.

En lögn blir två, blir flera.

Jag lovade att försöka. Och gav upp.

En suck, ett stön och börja om.

Jag ville vara säker. Och stark.

Alltid, jämt och ständigt.

Jag orkade inte mera. Och gick sönder.

Ritsch, ratsch, fillibombombom.

Jag kunde inte sluta. Och fortsatte.

Igen, igen och igen.

Jag skyndade att leva. Och dog.

Tomt, tyst och kallt.