Det är så oerhört många saker som har hänt/händer just nu. Farmors bortgång och nu flytten till Enköping. Den senaste veckan har bestått av rensning i min gamla lägenhet, några vändor till tippen för att slänga saker jag inte förstått varför jag sparat, lägenhetsletning, olika besked, planering, ännu mer planering och uppsägning av lägenhet, internet och en massa annat jox.

Dessutom har jag gett mig in i jobbletarsvängen igen. Nu i veckan tänker jag gå till jobbet för att säga upp mig. Stressen om att få ett sommarjobb är enorm för tillfället... Kanske beror det på den kommande flytten till korvbullens och min lägenhet nu i slutet på Mars? Jag vet inte... Jag har i alla fall skrivit in mig på arbetsfömedlingen idag och inom två veckor måste jag gå dit personligen med diverse papper så att de kanske kan hjälpa mig med ett arbete till sommaren.

Jo, vi har fått tag i en lägenhet nu. En tvåa på 57 kvadrat. Den måste renoveras men när det är färdigt så tror jag att det kommer att bli världens mysigaste lilla lägenhet. Jag är så himla glad även om allt är lite kaosartat för tillfället. Det är så oerhört många saker som ska fixas. Lägenheter ska säljas och sägas upp, lån ska beviljas, inredning ska fixas, renovering ska grejas, pengar ska finnas, tid ska finnas, hjälp ska finnas och allt annat men det kommer nog att ordna sig så bra så.

Gud vad jag ser fram emot att sitta i den nya soffan i vår färdigrenoverade lägenhet och smutta på ett glas vin tillsammans med min sambo och i goda vänners lag.

Den synen ska jag ha fastklistrad på näthinnan i någramånader framöver när allt säkert kommer att kännas en aning övermäktiga... Det ska bli härligt!

Ja för nu, den 15e mars så blir jag sambo. Sambo... Med korvbullen den fina! Det känns lite underligt att veta att Enköping är min nya hemstad och att jag från och med nu ska bo här. Jämt. Kovbullen går nu från att vara min pojkvän till att bli min sambo. Det är märkligt hur man byter ord fastän man egentligen är densamme.

Får man säga att han är min pojkvän fortfarande eller byter man liksom till ordet sambo som för att visa allmänheten att man gått ett steg längre i sin relation? Jag vet inte, jag har aldrig varit sdambo med någon förut. Jag kommer nog automatiskt att säga sambo bara för att alla andra tjatar om det men han är ju fortfarande min pojkvän tills den dag då vi antingen förlovar eller gifter oss...

Igår när jag pratade med mamma så bad hon mig att hälsa "gubben din". Gubben min? Nä nä sade jag till mamma, än är vi inte två gifta femtioplussare...

Det är märkligt hur det blir när man flyttar ihop och hur andra börjar namnge en. Nu har alltså korvbullen jättemånga smeknamn. Korvbullen, pojkvännen, sambon och gubben... Jag kommer inte att använda mig av ordet gubben...än...på många år...

Tjo hej!