Nu bor jag här. I Enköping.

Jag är sambo. Med korvbullen.

Det är härligt och jag har nog aldrig varit gladare, eller lyckligare kanske... Lycklig är ju ett relativt ord som jag egentligen inte tycker om att använda. Det låter så klyschigt och så fort man vågat uttala det så händer något dåligt. Nej, jag vågar inte säga att jag är lycklig. Däremot är jag väldigt, väldigt nöjd och glad.

Jag har jobbat hårt med att städa ur mögelgrottan och jag trodde, ärligt talat, att jag aldrig någonsin skulle bli färdig. Ju mer man städar desto skitigare tycker man att det är på andra ställen där man ännu inte hunnit fara fram med disktrasa och såpa... Det tog två hela dagar att städa allt från tak till golv och bara tanken på att det nu ska in folk för att smutsa ner och renovera skiten får mig att må illa. Det känns som att jag slösat två dagar på nåt som hyresvärden kunde ha låtit mig slippa.

Nåja nu är det äntligen gjort och jag ska lämna nycklarna på måndag. Sedan åker jag tillbaka hem, till Enköping.

Nu längtar jag tills vi får tillträde till den nya lägenheten så att vi kan börja riva och slita där. Det är så mycket som måste göras så jag tänker inte ens börja tänka på det... haha. Jag har aldrig varit med och renoverat något tidigare så det kanske är bäst att jag lever i ovisshet?