Försökte käka tonfisk igår, det gick inte.  Satt med den förbannade tallriken i tio minuter men fick bara i mig två kokta ägg och nån matsked keso. Uäk! Till saken hör det att jag för inte alls längesedan faktiskt tyckte om tonfisk. Kunde säga att det smakade gott. Not any more!

Det här är helt och hållet Filles fel, ni vet sköldpaddan? Sedan han började äta lax och vi lägger ner det i hans matskål så har mitt tycke om fisklukt ändrats drastiskt. Vet ni vad som händer med lax när den får ligga i rumstemperatur i något dygn? Jo, den börjar stinka, den vidrigaste ruttna äckligaste lukten ni kan tänka er, lite som tonfisk fast värre. Surt på något sätt... Nu associerar jag den här doften med Fille och därför attraheras jag inte direkt av fisk som legat framme ett slag (nåja, det gjorde jag nog inte förut heller iofs...) eller verkligen smakar fisk. Det blev likadant med gurkan. Fille åt under en period, en lååång period, endast gurka och nu kan jag inte äta det heller eftersom det liksom luktar och smakar sköldpadda. Fisingens!

Dessutom så hade min kära sambo (som introducerat den här tonfiskorgiedietmaten) öppnat en burk tonfisk, ätit upp den och kastat in resterna i kylen och när jag kom hem så stank det kattmat/Fillemat i hela lägenheten. Det var det vidrigaste någonsin! Öppnade och vädrade överallt och tänkte, va e det för fel på mig? Troligtvis så reagerar ja inte så starkt på lukten när jag själv ska öppna och käka en burk men att stiga in i ett helt hushåll som luktar kattmat kändes sisådär alltså..

Nog om det, så igår då så skulle jag ju vara duktig och äta ägg och tonfisk efter gymmet. Öppnar kylen, tar fram en burk och öppnar den. Redan där vill jag gärna gå och kräkas men jag får för mig att jag ska se efter om tonfisksalladen som sambon ätit fortfarande är tjänlig. Jag lyfter på folien och kikar ner. Huvaligen, där ligger slemmiga, gråvita bitar som stinker EXAKT likadant som Filles lilla matlåda. Fy faan! Jag ville gärna kräkas igen men bestämmer mig för att kasta ut allt i soporna innan jag sätter mig till bords. Sagt och gjort. Håller andan långa stunder och lyckas knyta ihop soppåsen å ställa den i hallen. Tillbaka till min mat, en kladdig och sorglig tallrik med ägg, tonfisk och keso. Nu vill jag verkligen inte ha maten men försöker åtminstone. Tuggar länge på varje tugga och känner hur det växer i munnen. Vill kräkas igen. Gör det inte. Sväljer. Tvingar ner. Bit efter bit. Efter tio minuter av evigt tuggande och kväljningar ger jag upp. Det gick bara inte att få ner. Tonfisken är förstörd och det är Filles fel!

Jag tror inte att jag kommer stoppa tonfisk i min mun igen efter detta. Det luktar ju alldeles vedervärdigt vidrigt. Jag förstår det nu! Till middag gjorde jag köttfärsröra med diverse grönsaker i men inte heller det smakade någe vidare. Tyckte att det smakade kossa men det är säkert för att ja inte ätit rött kött på ett tag.

I och med detta så tänkte jag att är det så här det ska va nu? Ska jag äta äcklig mat som får mig att vilja kräkas? För vad? För att jag ska bli smärt och smal? Ja men då kan jag ju lika gärna skita i att äta och gå direkt och kräkas istället. Nä det här passar inte mig. Inte alls. Jag vill ha mat, god mat som jag tycker om. Jag får försöka göra om mina måltider till mer kalorifattiga versioner istället, för tonfisken, den har jag gett upp!

Till lunch idag, efter 70 minuters gymmande kokade jag helt sonika lite pasta och åt tillsammans med min köttfärsröra (hade lite hemskt onyttig ketchup på toppen också). Det smakade lite bättre men nja, köttfärssås är inte heller min grej egentligen. Slipper jag så är jag gärna utan. Nu längtar jag mest efter en fruktsallad och en kopp te. Kan man inte leva på det??? Ska kila iväg till Copp och handla nu faktiskt och till kvällen ska jag unna mig en skål fruktsallad med russin i!

Jag vill också meddela allmänheten att jag inte ätit något godis (kaffebröd, chips etc...) på en hel vecka! Jojjomensan!

Tjingelingan!