Hade en jobbig dröm inatt...

Vaknade med tårar i ögonen... igen...

Drömmer ofta "mardrömmar" nuförtiden.

Jag har aldrig varit en sådan person som drömt särskilt mycket. Visst ibland kan man ha kommit ihåg något komiskt inslag eller liknande men mardrömmar har aldrig varit min kopp te... 

Nu helt plötsligt så har de börjat poppa upp, en efter en. Obehagliga drömmar som får en att känna sig mindervärdig, lurad och ensam. Drömmar som har med mitt utseende och personer jag tycker om att göra. Verkligheten paketerad i en lögn.

Inatt var det dig jag drömde om, du var fantastisk för att sedan förvandlas till ett monster fylld av lögner och svek. Din vapendragare följde dig hack i häl och stod och lurade ute i hallen. Du ljög, du förstörde mig.

Kanske förvrider hjärnan det komplicerade till något enkelt?

När sömnen tagit oss i besittning blir hjärnan en fabrik. En fabrik där tankar och känslor sorteras, vissa slängs, andra sparas medans vissa återanvänds om och om igen.

Vad är drömmar? Sanningar eller lögner? Påhitt eller kanske den grymma verkligheten? 

Jag minns såväl en av de få mardrömmarna jag hade när jag var yngre. Min syster åts upp av hajar medans jag stod på ett nät ovanför och såg på. Det var vidrigt och jag sprang så fort jag kunde över nätet fram till vattnet för att få tag på henne men jag lyckades inte. Känslan av misslyckande förföljde mig hela den dagen och än idag kommer jag ihåg nätets grova textur som skavde under mina fötter. 

Jag är rätt så säker på att det jag går och funderar på om dagarna någon gång måste få sitt utlopp. Kanske genom drömmarna?

Det har varit ett jobbigt år, mycket på grund av jobbet, och det märks. Jag känner det inuti. Mycket energi har gått åt till att försöka att inte bli arg, upprörd och irriterad. Det hjälper liksom inte.

Mycket energi har gått åt till funderingar om vad jag vill med mitt liv. Vad för uppgifter vill jag ha, vad vill jag förmedla, vad vill jag ge bort ?

Vilken del av migsjälv vill jag använda och dela med mig av?

Ännu har jag inte fått något tecken, någon stark känsla som talar om för mig vilka val jag borde välja. Det enda jag vet är att jag måste byta yrke. Hur, var och när har jag ingen aning om. Först måste jag hitta något som fångar mitt intresse. Något som får mig att kämpa för att nå målet.

Hoppas att drömmarna för något gott med sig och att jag kan komma fram till ett svar snart...