Direktlänk till inlägg 6 november 2009
Jag är skyldig dig något större än allt det jag har och någonsin haft. Jag är skyldig dig det du så länge hatat.
Jag gick långt och långsamt, följde efter dina steg. In i dimman.
Jag bytte insikten mot en utsikt värd att dö för. En plats där jag kunde se dig. Överallt. Alltid.
Du bleknade men skrattade ändå. Förstod inte sammanhanget. Det har du aldrig gjort. Och jag log. Ditt ansikte så där tveksamt och upprymt men utmärglat och tomt. Du har levt färdigt, ätit upp dig själv.
Jag är skyldig till något större än allt det jag gör och någonsin gjort. Jag är skyldig dig det du så länge älskat.
Jag gick så långt jag kunde, tills synen inte räkte till. In i skuggan.
Jag bytte utsikten mot en avsikt värd att döda för. En tid då jag kunde se dig. Överallt. Alltid.
Du veknade men stod ändå. Förstod inte slutsatsen. Det har du aldrig gjort. Och jag grät. Ditt ansikte så där vitt och öppet men ensamt och övergivet. Du har levt färdigt, ätit upp dig själv.
Jag är skyldig. Jag är skyldig dig det du alltid varit rädd för.
Jag sprang så fort jag kunde, tills lungorna inte orkade mer. In i dig.
Jag bytte ett liv mot ett annat. Ett liv då jag kunde vara dig. Överallt. Alltid.
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
|||
16 | 17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
|||||||||
|