Ibland får man lägga manken till, göra sig fin och färgad för andras skull. Mår man ändå inte lite bättre då? Med lite färg på kinderna och finnarna inkapslade i foundation?

Känner man sig inte lite finare när tänderna är borstade och läppglansen påkletad? Är det hälsosammare att spöka ut sig för att känna sig nöjd? Blir det bra så här nu då? Eller skulle jag ha tagit ut svängarna lite? Sidbenan är ju borta sedan länge och de färgglada ögonskuggepaletterna ligger nog på en soptip någonstans bland andra pinaler från 90- talet.

Nej, det får duga så här. Idag får det vara så här. Vem faan bryr sig? Vem bryr sig om mitt ansikte på morgonen, eftermiddagen eller kvällen? Spegeln kanske? Det går bra, säger jag till mig själv. Det går jättebra idag. Du har ju i alla fall gått upp, klätt dig och tagit en promenad. Frukosten intogs men lunchen då? Har du inget i den där utputande, böljande magen? Dumma, dumma dej! Du vet ju vad som händer om man inte äter och du vet vad som händer om du äter. Hur ska man göra då egentligen? För att någon och alla ska bli nöjda och glada och jag ska bli mätt? Går det? I så fall så kan jag direkt gå till kylen nu och stoppa i mig en kall korv...

Men jag är ju inte hungrig. Men håret är plattat och lent, skinande. Leendet finns där också, någonstans bakom allt det där. Jodå, någonstans där finns en glad rackare. Ska vi se om vi kan locka fram na?

Men sluta, ge upp! Orkar inte, är inte på humör. Jag har ju lagt all energi på att färga mig för er skull idag. Färga håret, fransarna och kinderna. För kindben kan man inte säga, de ligger djupt där under det nypvänliga kindfettet. Men nyps inte, för det gör ont!

 

J

6 oktober 2011 11:14

snygging ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...