Så här ser jag ut idag. Iförd gravidklänningen som äntligen passar.

Undrar hur mycket större jag kommer att bli? Ca tre veckor kvar till BF.

God morgon på er solstrålar!

Här sitter jag med fötterna i högläge. Har nämligen börjat svälla ovanpå fossingarna och anklarna de senaste dagarna. Inte så snyggt!

Sånt man får räkna med så här på slutet antar jag. Letade efter mina gamla benbrottsstödstrumpor men de ligger i en låda uppe på vinden någonstans och jag orkar bara inte gå dit upp och riva runt så det får vara. Försöker dricka och kissa mycket så att inte hela jag ska svälla upp.

När dagen börjar känner jag mig ungefär så här. Pust, stånk och stön. Ännu en dag fylld av graviditet... Allt är tungt nu och jag känner mig sååå orörlig. Är inte van vid det alls. Känner mig faktiskt begränsad och minsta böjning framåt känns som världens uppgift. Att raka benen i duschen tar ungefär en halvtimme och jag är livrädd för att halka. Allt går så otrooooligt sakta nu. Igår städade jag köket, det tog hela förmiddagen och idag undrade jag varför jag hade så ont i den vänstra bröstmuskeln. Jo det ska jag tala om! Jag har stöttat mig på vänster arm, avlastat när jag böjt mig framåt för att komma åt att torka av på olika ställen. Så pass otränad är jag alltså nu att jag får träningsvärk av att städa. Känns kul!

Framåt eftermiddagen när man ätit och kanske arbetat med något känner jag mig så här. Ännu större och ännu mer orörlig. Inget är ju bekvämt. Det smärtar både här och där i underredet och trycket nedåt har ju definitivt ökat. Ska bli spännande att se vad barnmorskan säger imorgon. Har Bullen kilat ner sig något mer eller ligger den kvar på samma ställe som för två veckor sedan? Min kropp känns i alla fall inte som för två veckor sedan...

Så på kvällen när man är svintrött, har ännu mer ont och vet att man måste gå och lägga sig så är det mest så här. Känslan av att det är så här det ska vara i all oändlighet! Herregud så skönt det ska bli att få tillbaka sin kropp (ja, delvis då, tuttarna lär väl någon abonnera ett tag framöver...).

Fogarna i blygdbenet verkar ha löst upp sig helt för det är så jäkla obehagligt att gå nu. Det sticker och ilar och det gör ont att ta steg framåt när jag måste skifta min vikt på de enda två benen jag har (om en ändå hade en sex, sju stycken till). Likaså att lyfta bara ett av benen när jag ligger ner är inte speciellt najs. Något annat är också den här känslan av att Bullen liksom knölar ner sig bak i ryggen eller svanken eller hur jag ska uttrycka mig. Det känns mest när jag sitter i soffan med fötterna på bordet i en något bakåtlutad position. Vet inte om den sparkar, vrider sig nedåt eller vad den gör men det är allt annat än skönt.

Alla dessa förberedande smärtor (försöker se på det så) försöker jag att öva mig igenom. Jag känner direkt hur jag blir spänd som en fiolsträng när det är så där obehagligt och trycker här och där. Då försöker jag att bara slappna av och tänka att det här inte är någonting alls mot nästa smärta. Så ska jag tänka varje värk sedan och förhoppningsvis överleva.

Nu ska jag först och främst överleva den här dagen tänker jag. Kanske en kopp kaffe kan hjälpa till?

(Ni andra som varit/är gravida och en aning begränsade pga smärtor och trötthet, vad gjorde/gör ni för att få tiden att gå?)