Släcker lampan...

Det är då det börjar.

Ögonen blundar först en kort stund sedan öppnas dem med ett ryck.

Tankarna jag försökte släppa hittade mig igen. Framtiden, ensamheten och allt det andra. 

Jag ser inget annat än mörker om jag stirrar rakt framför mig, rakt upp i taket. Däremot, om jag vänder huvudet åt höger kan jag skymta ett svagt ljus. Det svaga ljuset är nattens hälsning till morgonen. 

En ny dag håller på att födas men den enda som skriker är jag.

Inombords höjer sig rösten för varje minut som går.

Snälla låt mig koppla av, låt mig sova!

Jag vänder mig om, mot väggen. Stirrar in i ingenting och tänker på allting.

Obekvämt.

Vänder mig om åt andra hållet, med ansiktet mot fönstret och det nattliga ljuset. Finns det fler som mig därute? Finns det fler som ligger med sina ögon uppspärrade och funderar på livets alla mysterium fastän de borde sova för länge sedan?

Där slutar tankarna i ett stråk av irritation. Irritation över att man inte kan sova fastän man är så trött. 

Jag sätter mig på sängkanten, dinglar med benen lite och sätter sedan ner dem på golvet. Trädplankorna e kalla, rummet är svalt. Lägger handen på bröstet, därinne bankar och bultar det som vanligt.

Led mig någonstans, visa mig vart jag ska du livliga hjärta. Ge mig en stig att följa.

Hjärtat svarar inte utan fortsätter sitt arbete precis som vanligt.

Jag ger upp tanken om att man ska följa sitt hjärta och ger mig in på magkänslan istället. Den kanske fungerar bättre?

Jag har gett magkänslan en uppgift, vi får se om det fungerar...

Idag fyller jag år!

Dagens låt blir därför: Jens Lekman - Happy birthday, dear friend Lisa

Ps. Byt gärna ut Lisa till Madeleine.... :P