Sitter i syrrans gamla flickrum och hör bekanta ljud utifrån vardagsrummet.

Kaffebryggaren låter hemtrevligt och rösterna, de som jag känner så väl mummlar svagt i bakgrunden. Jo, kaffet smakar precis som det brukar.

En pappa spelar avkopplat på oinkopplade gitarrer som annars står på rad mot den vita väggen. Där gör de sig bra tycker han. Inte alls, tycker hon.

Tjutet från kranen i badrummet gör sig påmind genom väggen. Balkongdörren öppnas och stängs som så många gånger förr för att släppa ut den envisna rökaren. Hon som blossar för glatta livet.

Någon nästan somnar i fåtöljen, fastän det inte är fredag och morgondagens middagsplaner börjar redan diskuteras. Vad kan det tänkas bli?

Tidiga godnatt-ord från trötta föräldrar, och kanske är de lite äldre? Lite gråare men fortfarande så fulla med liv. Det knarrande golvet vittnar om framfart och läggdags. Så livligt det kan bli en helt vanlig kväll. Så trevligt det kan vara, en helt vanlig kväll.

Smörgåsar har gjorts i ordning, matlådan i kylen, besticken och plastpåsen med de hårda knäckemackorna i ligger framme och väntar till morgondagens gryning och på en trött fader som så envist ska cykla och vina fram på vägarna. Modern, hon som också jobbar lägger inte fram något på köksbordet. Precis som vanligt.

Och ute åker bilarna runt, runt och runt. Jag hör hur de cirkulerar. Precis som de cirkulerade förut. Jag hör träden viska i natten och i gatlyktans sken ser jag dem vinka åt mig. Som för att välkomna mig åter och tala om hur mycket de saknat mig och mina sånger...

Jag är hemma och allt är som vanligt. <3

 

Systeryster

15 september 2010 17:42

Det är skönt att veta att allt faktiskt är som vanligt där hemma :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...