Jag var väl blind eller nåt för det var inget utskick från Postkodlotteriet utan miljonlotteriet...

Oh whatever, same but different!

Jag märker att jag är uttråkad för jag liksom bara spyr ur mig blogginlägg...

Ni får ursäkta.

Jag hittade kameran liggandes i bokhyllan. Han sade att han var så ledsen för att han inte använts på så länge så jag fick dåligt samvete och knäppte några bilder.

I den här korgen som står i köket finns mitt liv! Eller ja, substanserna som gör att jag kan leva. Annars är det nog mest Korvbullen, den finaste, som är mitt liv (och vännerna och familjen såklart). Den lilla tanten nere i högra hörnet är ett skojjigt vykort från mormor! Hon kan hon! Jag får inte glömma att skicka ett kort tillbaka.

  Jag var tvungen att fota min orkidéer också för de blommar som aldrig förr. Det kommer massor med blommor och flera stänglar. Jag tror nästan att de faktiskt trivs här hemma hos oss.

Titta bara så fina de är! Just på den här blomman så finns det 16 blommor och fler är på väg! Alla har dock inte blommat än utan är fortfarande i någon sorts knopp-stadium. Men vackra är de!

Så här vacker är utsikten över solnedgången från vår balkong!

Jag älskar hösten! Det finns ingen bättre årstid. Allt byter färg och löven fladdrar runt i vinden. Solen skiner och ja, jag blir glad av sådant!

Naturligtvis så var jag tvungen att fotografera mig själv också. Så här ser man ut efter tre veckors förkylning med infektioner i luftrör och lungor.

Glad att vara vid liv. Och hörrni, glöm inte bort hur underbart det är att kunna andas.

Over and out!

Det har varit lugnt nu ett tag efter våra klagomål hos posten, vi har inte fått så mycket som ett endaste kuvert till grannen med samma namn som mig. Men idag sket sig det hela! Ett kuvert från ICA hamnade av någon anledning i fel brevlåda så nu måste jag springa ner med det till grannen. Hoppas det var en engångsföreteelse!

I övrigt så fick vi hem ett kuvert från Postkodmiljonären idag och då ställde jag mig frågan, är inte det reklam? På vår dörr, liksom många andras står det att vi inte vill ha någon reklam, tack!

Vi vill inte gå med i Postkodmiljonären och ville vi det så skulle vi själva söka upp informationen om hur man går till väga. Tycker de som jobbar med postkodlotteriet att det här är ett måste? Att det är ett tvång eller hur fungerar det? Jag anser att det är reklam precis som all annan skit som vill försöka locka till köp av både ditten och datten. Jag menar, vi får inte ens IKEA-katalogen som faktiskt är rätt så kul att bläddra i men postkodlotteriet, det skickar de ner genom brevlådan. Är det bara för att kuvertet är adresserat till Korvbullen som det slinker ner? Vi har ju fortfarande inte sagt till att vi vill ha broschyrer/erbjudanden (om man nu kan kalla dem för det) och annat därifrån.

Är det någon som vet vad sånnahär utskick räknas som?

Har man ingen annan att ta hand om så får man väl ta hand om sig själv.

Korvbullen jobbar hela dagen idag och jag kände mig uttråkad trots att jag vaknade halv två idag. Halv två verkligen! Först sov jag tre timmar på soffan igår eftermiddag och sedan sov jag från klockan 12 igår till halv två på dagen idag med bara ett litet uppehåll för att tvinga ner medicinen och lite frukost som inte smakade bra alls. Jag mår så illa av de där penicillintabletterna. Man ska äta en timme efter att man tagit dem men det smakar verkligen inte. Blää, det bara växer i munnen.

Nåja, tillbaka till saken. När jag vaknade halv två så var det dags att proppa i sig lite fler tabletter och efter det så liksom såg jag hur köket såg ut som en grumlig röra. Fingeravtryck på alla köksluckorna, kylen, frysen och lådorna. Diskbänken full med smulor, damm och gammal disk å annat skit som inte ska vara där. Diskhon full av kalk och andra saker jag inte vill veta av. Köksbordet belamrat av medicinburkar, ny och gammal post, korvbullens målarprojekt, lite mer damm och klibb mm mm... Jag ville inte se på spektaklet, det kändes som om jag var en knarkare som bodde i någon knarkarkvart med pillerburkar staplade runt omkring sig. Jag gick in i badrummet för att glömma mina bekymmer och får där se... dammråttor! Enorma sådana som jag förmodligen inte orkat lägga märke till nu när jag vart sjuk. Men nu såg jag dem, både här och där och jag visste att jag inte skulle komma undan.

Fram med dammtrasor och rengöringsmedel!

Så nu är allt (inklusive mig själv) skinande rent. Köket och jag behövde en rejäl skönhetsbehandling. Min i form av en peeling (Gör enkelt själv av vanligt strösocker och olivolja) och ansiktsmask och kökets i form av en behandling med Yes på samtliga köksluckor och ny duk samt en kandelaber på köksbordet. Så nu är vi snygga, köket och jag! Passade på att damma övriga lägenheten också och gav odjuret lite mat som han i skrivande stund sätter i sig.

Själv sitter jag nu här och kommer på att jag har missat lunchen. Därför jag inte mår illa! Tog en liten yoghurt och ett glas Pepsi Max. Antar att det inte är så bra att bara äta en massa mediciner på fastande mage i längden men det känns faktiskt bättre att inte äta när man bara mår illa av det... Jag ska försöka proppa i mig lite bruna bönor och prinskorv senare ikväll när det är dags för fler mediciner.

Sådärja, nu kan intresseklubben anteckna dagens viktiga händelser, själv ska jag gå och smörja händerna som, efter all städning, mest ser ut som två torra fiskar...

Hej och hå!