Sådärja, det var ju bra att jag blev lite arg för nu kom papprena från lönekontoret som ett brev på posten...

Tack!

Så här är det va, jag börjar bli jääävligt trött på att vara arbetslös och inte ha något att säga till om. Allt jag ska göra är att skicka papper hit och dit, ringa samtal och vänta. Vänta, vänta, vänta...

Nu har jag väntat i tio dagar på att få papper från lönekontoret för de tolv senast arbetade månaderna hos Attendo Care. Den 11e ringde jag jobbet och de skulle höra av sig till lönekontoret sade dem. Idag, den 22:a, har jag fortfarande inte fått några papper så nu ringde jag tillbaka till jobbet. Hon hade skickat ett mail... Jaha? Och? Hon hade inte fått nån bekräftelse på att det kommit fram eller någonting utan sade bara att hon hade skickat det och att hon kunde skicka en påminnelse till killen som hade hand om sådana ärenden på lönekontoret. Helt seriöst! Min inkomst hänger liksom på att jag får de papper jag begär att få ut. Ska det vara så svårt att skriva ut ett par papper och skicka dem till mig?

Jag har fortfarande inte fått iväg ett enda papper till A-kassan och det här suger ju röv om jag får uttrycka mig så. Allt det här är till för att göra det så svårt som möjligt för en helt vanlig människa att få ut pengar som hon redan har betalat in via månatliga räkningar till Kommunal. Det är ju för fan helt sjukt och ja, jag är en aning irriterad för jag är fan helt pank förutom någon tusenlapp på sparkontot. Jag har för fan slitit och jobbat sedan jag var typ 14 år och nu ska det vara i princip omöjligt att få pengar så att man klarar sig när man blivit arbetslös efter studier.

Jag vill bara sätta mig och gråta för det här är ju löjligt! Hur ska det vara möjligt att, i det här samhället, försöka göra det så bra för sig som möjligt? Det går ju inte!! Jag slutade arbeta för att jag höll på att gå in i väggen helt ärligt talat, jag hade inte orkat med en enda dag till på det där stället. Jag hade turen och kom in på en utbildning som passade mig perfekt, nu har jag också klarat av den och är väldigt stolt över det men vad händer då? Jo det tar stopp... Mitt liv har tagit stopp och för varje dag som går så växer min irritation över hur samhället fungerar. Och sedan att det finns vissa människor som utan någon form av ansträngning kan sitta hemma och spela datorspel, röka cigg, skaffa ungar eller vad de nu gör och inkassera pengar från Socialen eller någon annan stans är i mina ögon helt sjukt. Jag blir så förbannad! Jag vet att det finns vissa människor som får ut mer från Socialen än vad jag fick ut från mitt CSN-lån och ja, det var ett lån som jag är tvungen att betala tillbaka den största delen av.

Jag drar inte alla över en kant men det sticker i ögonen när man hör om människor som får/gör det ena och det andra utan att behöva göra något för det när en annan får kämpa för varje ynka krona. Jag förstår inte hur det går till, bara det här med arbetsförmedlingen, man är ju fast i ett järngrepp och måste gå på möten och hitan och ditan för att inte bli utslängd från A-kassan. Bara att hålla sig på god kant med AF är ett heltidsjobb... Man slipper inte undan med något.

Nä, idag är jag fan irriterad på papper som ska skickas hit och dit, telefonsamtal och annat. Det blir ju aldrig färdigt!!! Sedan väntar dessutom, när jag väl skickat in alla papper, en beslutsfattning från A-kassan... Det är liksom inte ens hundra procent säkert att jag är berättigad ersättning från dem.

Jag blir galen!!