Nu har jag varit hos farbror doktorn!

Jag fick en rejäl undersökningsomgång, fick till och med ge blodprov...

Fast jag trodde jag för första gången skulle få ta ett sådant blodprov i armen å sedan när jag kommer in i rummet så sticker de mig bara i fingret... inte alls lika häftigt... Men men, jag hade ingen infektion i kroppen iallafall så det va ju skönt.

Nåväl, det slutade med att jag kom hem med en flaska härligt cocillana... :P Här ska festas!!! Här ska huttas och sovas, för det är vad man gör när man tagit den hostmedicinen... Den innehåller tydligen morfin sade mormor... Det blir fint det!

Dessutom har jag bullat upp med massvis av ingefärste som smakar ungefär som fotsvett men det river fint i halsen av styrkan, blodgrapefrukt och all citrusfrukt du någonsin kan tänka dig, honung och gud vet vad!

Nu ska jag bli frisk, så det så!!! 

Jag har ont i hela kroppen och baksidan av nacken gör så ont varje gång jag nyser att jag skulle kunna börja gråta... Dethär är ingen hit!

Jag var ju också envis nog att jag skulle ta mig hemifrån och följa med den övriga familjen hem till mormor (och äta ananaspaj) som bor tio minuter härifrån. Det var heller ingen hit. Jag orkar knappt cykla och gå i trappor. Idag cyklade jag tom saktare än mamma. Å då menar jag att min mamma inte cyklar snabbt...

Nu har jag precis kommit hem och jag är alldeles slut. Imrogon måste jag ringa farbror doktorn och få något starkt som hjälper emot mina andningssvårigheter... Det känns inget kul när man inte ens kan cykla i tio minuter hem till mormor utan att man ska drabbas utav panik för att man inte kan andas... 

Nä nu ska jag vila en stund så att jag orkar göra iordning någon form av mat sedan. Jag har inte ätit något förutom paj på hela dagen... det är inte någe bra alls...

Nu ska jag sluta klaga också för det finns faktiskt dem som har det värre!!! Till alla er vill jag sända en liten kram eller en nallebjörn eller nåt...

Krya på mig!!!  *Tack*

Denhär helgen måste vara en av de absolut värsta i världshistorien. Allt känns värdelöst!

Jag är jätteförkyld, kan knappt andas och har sjukskrivit mig ifrån jobbet imorgon. Det betyder att jag förlorar en massa, massa pengar men vad ska man göra när man knappt kan prata en mening utan att ta an andningspaus? Lungorna och hela kroppen värker känns det som och hjärtat känner sig så ensamt därinne i den överansträngda bröstkorgen. Gårdagen tog ut sin rätt, stackars lilla hjärta!

Ska det någonsin lyckas lagas och bli glatt igen?

Nu lyssnar jag på regnet emot fönstret och önskar att jag befann mig någon annan stans... Varsomhelst men inte i ensamheten.

Kanske skulle jag försöka sova en stund och smita ifrån denhär grymma världen ett slag? 

Fick precis ett fint midsommarsms... Här är svaret!

Tack snälla du för att du hjälpte mig att vattna midsommarblomstrena med tårar.

Tack snälla du för att du inte var den jag trodde du var, du blev så mkt sämre nu!

Tack snälla du för att du iallafall lät mig tro saker som inte var sanna, jag mår ju så mkt bättre då.

Tack snälla du för all tid jag spenderade på dig, jag hade ju ändå inget bättre för mig.

Tack snälla du för att du gav mig lite värme när jag var kall, hoppas du fryser nu!

Tack snälla lilla du för fina ord som inte betydde något, jag känner mig verkligen snyggare nu!

Tack snälla du för att du drar upp en person som gjort mig illa trots att han inte har med detta att göra, nu är du likadan!

Tack snälla du för att du så snällt skickade ett sms utan förvarning denhär midsommaraftonen, you really made my day!!!

Det va faan grädden på moset!!!

Idag är det midsommar säger dem...

Det står i tidningen och på tv:n och på jobbet har vi förberett med blommor och flaggor men här, här hemma hos mig är det bara fredag. 

Det är en vanlig fredag då ingenting speciellt kommer att hända. Trist kanske men iår har jag ingen lust att fira och dansa runt midsommarstänger.

Jag har blivit bjuden till flera ställen men ingen av dem känns kul att åka till. Jag vet inte men dethär med att vara femte hjulet jämt är inte direkt någon höjdare hur mycket jag än tycker om personerna i fråga. Näst intill alla mina vänner har en partner och till alla de ställen dit jag frågats om jag vill komma finns dehär lyckliga paren som kommer att pussa på varandra hela kvällen, byta söta blickar, kramas, älska varandra och se sådär äckligt lyckliga ut. Några av dem är nybildade små familjer, andra bara helt vanliga par. 

Nä, jag vill inte känna mig mer singel än vad jag är. Det känns nog surt ändå. Parmiddagar, som ju detta lär bli, klarar jag mig alldeles utmärkt utan. Dock önskar jag er alla en riktigt fin och härlig midsommar!!!

KRAM 

Hur känns jag mot din varma hand?

Mjuk, rund och kanske kall ibland?

Hur känns mitt hår mellan fingrarna dina?

Känns det likadant som ditt gör mellan mina? 

Hur  känns blickarna från mina ögon blå?

Lika långa och starka, precis som då? 

Hur känns mina fingrar i nacken din?

Jag hoppas att det känns som när du smekte min.

Hur känns mitt huvud emot din bringa där jag vilar tungt?

Känns allt sådär fridfullt och lugnt? 

Hur känns mina jämna andetag?

Andas jag i takt med dina hjärtslag?

Hur känns min kropp i närheten av din?

Som jag önskar att du vore min! 

It`s late in the evening

Just lovers on the floor

The last dance is playing

I just hopeed for something more

Cause there`s a thing that I can`t deny

How much I ever try and try

Need someone

Need someone

Need someone to really love

It sometimes seems to happen

that with someone I connect

Then all is disappearing

Wasn`t that what you could expect

But there`s a thing that I can`t deny

How much I ever try and try

Need someone

Need someone

Need somone to really love

I need someone to make me living

To make me take another step

To see the good in what I`m doing

And know me better than anyone else

So why not stop pretending

That everything is just as it should

As long as I don`t have someone

I`ll keep on searching as long as I could

Cause there`s a thing that I can`t deny

How much I ever try and try

Need somone

Need somone

Need someone to really love

Dethär är då texten till låten som pappa och J skrivit. Det känns jättekonstigt att just jag fick sjunga till den. Texten är ju liksom precis exakt så som jag känner... Det skulle ha kunnat vara jag som skrivit den. Men nu är det inte det... ;) Tack J iallafall för att jag fick sjunga lite mer i studion. Det är förbaskat roligt. Speciellt när man får sjunga texter som man liksom känner.