Nyss var allt så bra men vad gör man när allt bra är borta och det som återstår är ovisshet och frågor utan svar?

Sådär ska det alltid vara, kanske till och med bättre men nu är allt borta. Att leva i nuet är förbannat svårt när man hela tiden oroar sig för vad som ska komma efteråt. Om det kommer något över huvud taget....

Nåväl det var ju bra sålänge det varade och känner jag migsjälv och mitt liv rätt så blir det inte mer än så.... Det vore ju tamejfaan otroligt isåfall!

Internet fungerar återigen!!

Tydligen hade nätet på comhem legat nere eller nåt i den stilen... Tur för mig för jag höll på att bli alldeles galen! Tack ändå C för all hjälp som inte hjälpte! Du är en klippa!!! ;) 

Min dator har valt att packa ihop på något vis...

Jag vet inte riktigt vad som är fel men jag ska försöka åtgärda det så fort som möjligt för jag känner mig helt handikappad utan min bebis, mitt sällskap, min bästa vän, datorn!

Det är något fel med nätverket för jag kan inte logga in på nätet... :( Dumma dumma dumma dator!!!

Nåväl annars så knallar allt på som vanligt. Igår var jag på bröllop. En fantastisk upplevelse minsann och så vackert och fint på alla sätt och vis! Brudparet blev väldigt glada över fotografierna på deras barn... Folk undrade varför jag inte gick och blev fotograf.. :P haha vilken komplimang!!! Det tackar jag för!

Nu har jag äntligenm också fått slutresultatet av inspåelningen som skedde för några veckor sedan-. Det blev rätt så bra faktiskt. :) Synd bara att man inte kan lägga upp ljudfiler här, annars hade ni kunnat få höra... Jag vet inte huyr det funkar men visst kan man väl lägga uåpp sina egna låtar på myspace???? Om någon vet hur man gör så får ni gärna tala om det för mig... hade ju vart skojj!

Nu ska jag gå och gråta över min trasiga dator och käka lite korv med bröd.

Kram och på återseende när jag återigen kan låna någon annans dator!

Igår fick jag träffa lilla Milo för första gången utanför magen!

Vilken liten prins!!!

Jag började såklart gråta glädjetårar så fort jag fick syn på den lilla familjen... ;) De är så himla fina!

Det var nog den minsta lilla bebisen jag någonsin hållit i. Så snäll och rar och underbar.

Jag måste erkänna att det suger en del i barntarmen!!! Det går inte att inte vilja ha barn när man håller i en alldeles ny bebis och känner dendär liksom "nya" rena lukten. När man låter dem hålla sina små händer runt ens stora fingrar och smeker dem över silkestrådarna till hår... När man killar dem under deras pyttesmå fötter och kikar in i deras ögon som ännu inte kan fästa blicken.

Å de är underbara! 

Jag kan inte låta bli att bli lite avundsjuk på mina väninnor som nu håller på och bildar familjer... Jag vill åxå!! Jag har alltid velat ha barn och en egen familj... det verkar ju dock dröja...

Jag får nöja mig med mina vänners små barn sålänge, tills jag får en egen... :)

Kram på er F, T och lilla Milo! 

Så har årets första myggbett gjort sig påminda! Fi tusans va det kliar!

Det foinns nog inget värre med sommaren än just myggor. Dessa surrande, stickande äckliga djur som suger blodet ur en och lämnar en stora röda blämmor som kliar i minst en vecka.

Utrotning vore något! 

Så blev det den sjätte juni igen. Det betyder nationaldagen med hissning av flaggor och dessutom studenten!

Igår var det dags för min kusin, den äldre av dem. Tänk att de små liven växer så fort... Nästan exakt sex år efter min egen student så stod jag alltså på samma skolgård. Det kändes lite skumt faktiskt. Förtfarande förstår jag inte vart alla åren tagit vägen. 

Det var riktigt trevligt med en studentfest ute i det varma vädret. Tyvär så blev jag lite rödbränd men det bjussar jag på.... :)

Nu har jag också fått se en bild på lilla Milo. Han är så söt så söt. Hoppas jag får träffa honom i verkligheten snart. :) Då ska han få sin fina present som jag hoppas att han kommer tycka om. 

Ja, barn, det är nog absolut det finaste som finns!!

Gårdagen var en riktigt bra dag. Idag var inte en riktigt lika bra dag...

Såklart så fattades det folk på jobbet imorse så runt halv sju väcktes jag av telefonen som bad mig komma tidigare till jobbet. Eller rättare sagt på studsen!

Givetvis så var det bara att packa sig upp ur den sköna sängen en och en halv timma tidigare än vad jag beräknat... Det fick mitt humör att sjunka avsevärt...

Väl på jobbet så inser jag på vilket uselt humör jag faktiskt är på. En förstörd morgon kan göra så himla mkt. Jag blir irriterad på de stackars tanterna och får ta migsjälv i skinnet och pressa fram ett leende då och då... En sur Maddlur är inget rolig det kan jag lova. Dessutom fick jag jobba alldeles själv hela förmiddagen så inte ens en arbetskamrat kunde muntra upp mig... 

På kuppen har jag varit så sjukt trött idag. Ka ju visserligen bero på flertalet saker :P men ändå liksom... Jag höll ärligt talat på att somna i soffan på jobbet... Sov säkert tre timmar när jag kom hem från jobbet och jag är fortfarande lika trött... Knas! Jag ska snart gå och sova för att imorgon är det min äldste kusins student minsann! Sla ju bli kul samtidigt som jag har ångest över att det är sex år sedan jag själv stod där under min vita mössa.

Jag fick såklart för mig att jag skullefärga håret nu ikväll också så att jag inte ser ut som ett färglöst troll imorrn.

Jag slänger i färgen i håret, går å slänger förpackningen i köket och sätter mig framför datorn. Till min förskräckelse inser jag, 30 min senare, att jag naturligtvis spillt en stooor klick hårfärg på golvet i badrummet, klivit i den med den vänstra hälen och gjort stora fina svarta spår ända ut i köket... Irritationen ökar kraftigt och jag tar till vim-flaskan! Sedan va det bara till och leka askungen och sitta på knä för att försöka skura bort dessa. En kvart eller så senare har jag lyckats med att istället för svarta fläckar, skrapat fram någon form av ljusare fläckar... *Suck* Där någonstans ger jag upp och går med min svarta fläck på hälen för att koka en mugg te...

Nu är han född, lilla Milo! (Ja jag tror att han ska heta så.)

En av mina absolut bästa vänner födde idag sitt första barn. En liten pojke.

Jag började gråta så fort jag öppnade sms:et! Tänk vad ni har kämpat och nu är ni en hel liten familj med en Milo på utsidan! Ni måste vara de lyckligaste och stoltaste människorna på jordklotet just nu!!!!

All lycka till er!!!!

Längtar tills jag får krama om er och se hur lillen ser ut!!!

KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM