Skummet hon spottade ner i handfatet blev en fisk som smidigt, och utan att mista en enda del av kroppen slingrade sig ner i avloppssystemet...

Från badrummet fortsatte hennes glada sånger, snuttar från radions kanaler som fastnat utan att komma längre än till första refrängen.

Tårna spretade åt alla håll men samlades ihop av ett par tjocka strumpor.

Kylan skulle komma i år också.

Tekokaren hade värmt färdigt och vattnet hälldes i en stor mugg. Ångan virvlade sig uppåt i mjuka former för att sedan försvinna ut i evigheten. Håret, det toviga glömde att kammas ut. Vinden fick slita i det bäst den ville.

Vintertid blir mörkertid...