Det är så varmt, så himla varmt... Jag har setat på J:s balkong här i Enköping och "plågat" mig i ungefär fyrtio minuter men nu orkade jag inte mer... Hettan är oliiiidlig som Peter Harryson hade sagt.

Jag vill inget annat än att hoppa i plurret känner jag men jag har varken badkläder eller sjö i närheten så det får vänta. Jag har hur som helst börjat på "solbrännan"...

I förrgår åkte jag och J ut med hans föräldrar på båten Lotta. Det måste nog ha varit den härligaste dagen på bra länge. Jag har nu sett Enköping från en båts perspektiv och jag är nog nästan lite avundsjuk på Lotta som får fara fram på sjön och ligga vilandes vid en liten brygga där svalorna cirklar över vattenytan. Jag hoppas att jag får åka med fler gånger.

Jag försöker att passa på och njuta nu de här dagarna innan jag börjar jobba. Det känns inte så roligt att behöva stänga in sig på ett demensboende hela sommaren men det måste ju bli så så det är bara att omfamna sig själv och le åt det faktum att jag faktiskt har ett jobb. Nu kan jag ju i alla fall se ett slut på det, jag ska bara jobba ungefär 10 veckor och sedan så är det över och back to school och fattigdom. 

Hur som helst så har jag det ju så jäkla bra så det är dumt att klaga på någonting över huvud taget. Nu får jag ta och skärpa mig helt enkelt... 

Nu ska jag gå ut i lillköket och svettas lite mer. J är nog hungrig när han kommer hem från jobbet å då blir det grekiska biffar till middag...

Over and out gott folk!