Ibland blir jag alldeles förundrad över hur fort några dagar flyter förbi. Så fort man råkar ha det minsta roligt så flyger timmarna iväg och man förstår ingenting när det är dags att åka hem.

Jag har tillbringat nästan fyra dagar nere i ett blåsigt och grått Halmstad och det känns som om vi var där ungefär fem minuter. Helt otroligt at jag sitter i syrrans gamla flickrum och bloggar när jag nyss var nere i hennes mysiga lilla lägenhet och drack kaffe ur den nya kaffebryggaren. Jag vill inte förstå att tiden går så fort och att det kanske dröjer flera månader tills vi ses igen...

Men vi har haft det bra, min mage är tjock, rund och mätt. Jag har ätit alldeles för mycket, men det är det man gör när man har semester. Ska återgå till shakes när jag kommer hem till Enköping imorgon. Ja, jag längtar hem, jag längtar hem till min lägenhet och min säng. Men mest längtar jag efter att få en varm kram från min korvbulle...

I Halmstad var det ruggigt väder mest hela tiden men vi gick en promenad ner till östra stranden och det är så vackert vid havet. Så kallt, så blåsigt och så vackert. Jag önskar att jag hade lite närmare till någon sorts kust så att man kunde åka dit och bara spana ut över horisonten och få känna sig så oerhört liten som man gör när man står inför det brusande havet. Fåglarna skriker i skyn och molnen far förbi i en rasande fart. Sanden är fuktig och snäckorna lyser vita där de ligger krossade bland all bråte. Och det susar i öronen och river i håret...

Jag vill tillbaka snart...

 

Birran

10 april 2011 00:08

Roligt att höra, att din vistelse i Halmstad var bra. Du skriver riktigt poetiskt om promenaden till stranden...fint.
Åk nu hem och få en bamsekram av din egen lilla korvbulle. Här får du en kram av mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...