Där finns ett fönster som varit stängt så länge.

Ett fönster utan insikt där utseendet spelar roll.

Smutsiga rutor förfinar det fula medans avunden klistrar sig fast där på. Håller i i en evighet och vägrar släppa taget.

Genomskinligt blir allt, även du. Ditt skarpa sätt skär sig i glaset.

Som jag avundas dig.

Ögonen ser klart nu, jag bad om en styrka starkare än min. Den krockade, med dig.

En spegel av glas som blir en död vinkel. Du dog, jag dog. Grenarna på det nakna trädet dog. Allt dog.