Direktlänk till inlägg 16 november 2011
Vissa dagar känner jag mig fin, andra dagar mindre fin. Valkarna dansar kring det som en gång var min midja och dubbelhakan syns hur jag än vrider och vänder mig. Benen, de som orkade springa så långt när jag var liten är trötta och orkeslösa. Ögonen, de vill bara ge upp och somna om, sova vidare.
Vissa dagar känner man sig ful, andra dagar mer fin. Magen är mjuk, go och rund och kinderna är munnens hamn där leendet lägger till. Benen, de som bär mig varje dag känns lätta och nästan flyger fram. Ögonen, själens spegel, fångar träden när de byter färg, barnen i färgglada mössor och vantar och allt det vackra.
Hur man än vrider och vänder på sig själv och andra går det inte att vara nöjd. Bli nöjd. Vi är vad vi blev och blir det vi gör oss till. Att andas är trots allt att leva...
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 | 9 | 10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 | 17 | 18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
26 | 27 |
|||
28 | 29 | 30 |
|||||||
|