Jag har känt av det i flera dagar. Den där välbekanta molande värken, det sviktande humöret och tårarna.

Som värst var det på midsommarafton innan vi till slut for i väg på firandet. Jag hade ingen lust med någonting, kände mig deprimerad och jätteledsen. Hormonerna rusade runt i kroppen på ett helt nytt sätt, som om jag kunde känna dem. Jag grät och sov hela dagen. Ville inte åka i väg på firandet, ville stanna hemma under täcket och gråta över att allt är åt helvete. Åt att livet är orättvist och allt som varit den senaste tiden. Men min finaste fick mig upp ur sängen och i väg på cykeln.

Vi firade midsommar men jag tänkte nog på annat. Såg hennes stora fina gravidmage och längtade efter dig och tiden när jag trodde att du fanns. Tänkte att den här midsommaren hade kunnat vara någonting annat än vad den nu blev. Du hade kunnat vara med oss precis som pyret i hennes mage. Jag kände mig inte avundsjuk, bara lite ledsen. Visade det förstås inte för nån, hur allt snurrade runt inuti. Jag kämpade på med annat, vann tipspromenaden och nästan musikfrågesporten. Drack rom och cola utan att bli full. Åt grillat kött som hör till något av det bästa jag vet. Det blev natt och vi åkte hem, min fina och jag.

Nu ligger jag här i soffan. Vaknade tidigt av de starka menssmärtorna. Tog en dusch och tänkte om. Det är dags nu, dags att börja om. Äntligen, på något sätt, för jag har väntat. Det gör ont, fysiskt, och jag känner mig svullen och allmänt konstig men jag tänker att det är för en god sak nu. Jag förbereder mig, min kropp fungerar och vi får börja om.

Vi får faktiskt en ny chans nu och jag tänker ta den!

 

MyPrivacy

24 juni 2013 18:01

Håller verkligen tummarna!! Jag går och väntar på besked, antingen mens eller plus... Men jag vågar verkligen inte hopppas på det sista fast det är min största önskan!

http://myprivacy.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...