Innan jag far iväg över nyår så är det dags att göra en trip down memory lane. Det har hänt en så himla massa fantastiska saker det här året att det måste vara det bästa året någonsin! Kanske även det värsta...

Till att börja med så måste jag vara tacksam mot Kent som turnerat ännu ett år. Två konserter hanns med i år. Två otroligt fina och bra konserter. Jag saknade dig M på den i somras men det kommer fler som vi kan gå tillsammans på!!!

En festival i Säffle for jag också iväg på tillsammans med E, C, R och A. Mycket roligt fast det där med att inte tvätta håret på fyra dagar var mindre skoj... Syrran retar mig fortfarande för att jag är en sådan hårpedantisk människa och måste tvätta håret varje dag. Sådan är jag och festivalen var verkligen en hårprövning! Jag klarade det dock och såg ut som en ledsen våt hund när jag kom hem... Naturligt å snyggt... not...

Två mirakel har fötts i år också utav två av mina bästa väninnor. M och T, välkomna till världen!! Helt fantastiskt att få ta del av era resor i livet. Jag har känt era mammor så länge att det inte är klokt och nu får jag vara med och lära känna er, ni små knyten. Årets absolut finaste dagar var de dagar då ni föddes! Lycka till med allt ni fina familjer!

Ett bröllop hann jag också med. Ett vackert bröllop där jag fick använda mig av min kamera både till brölloppspresenten och på själva brölloppet. (En bild hamnade till och med i tidningen) Jättefint och roligt! Hoppas ni håller ihop länge C och "Rolle"! hahaha (Elouise, ja säger bara det...)

Jag gav upp mitt jobb det här året. Efter att ha mått mindre bra så orkade jag inte längre helt enkelt. Jobbet tog upp allt. Min tid, min ork, min kraft och mitt glada jag. Nu känner jag att JAG börjar återvända.

Det här året har varit MITT år, mitt år att tänka på vad jag vill och hur jag mår.

Jag tog mig i kragen och sökte till högskolan. Fick negativa svar och gick nästan sönder av olycka (Ett helt år till på jobbet hade tagit död på mig.) tills dagen då mitt slutliga besked kom. Jag hade kommit in på textdesignprogrammet. Tårarna sprutade av glädje och jag kände att allt faktiskt kunde ordna sig. 

Med skolstarten började det "nya" livet. Nya bekantskaper och andra saker att tänka på. Irritationen som funnits kvar från tiden på jobbet började sakta men säkert lägga sig och har nu nästan helt försvunnit. Att fokusera på mig själv och skolan har varit värt mycket. Jag har vuxit lite till inuti och kan nog mer än jag tror.

2008 har jag nästan helt struntat i min utsida för att fokusera på insidan. Vikten sitter såklart alltid på min högra axel och talar om för mig att den är för tung men jag orkade inte bry mig i år. Visst, jag har försökt tränat osv men det har resulterat i sjukdomar med tillhörande astma som vägrar försvinna så jag får väl ta tag i det nu när det blir ett nytt år igen. Utsidans år kanske?

Jag mår bra nu, känner mig fin ibland, känner mig stark ibland, känner mig nyfiken ofta, känner mig glad nästan jämt, flyger på moln ibland, ler åt ingenting ganska ofta, skiter i att jag är en fattig student allt som oftast för man kan ha roligt och må bra utan pengar hela tiden om man vill, struntar i andras åsikter och gör som jag själv vill hela tiden osv...

Jaa, jag mår mycket bättre idag än vad jag gjorde för ett år sedan. Då jag bland annat stod och grät emot C:s axel högt och ljudligt i säkert en kvart utan någon egentlig anledning... Jag vill aldrig hamna i det tillståndet igen. Jag vill aldrig känna mig så olycklig som jag gjorde då... för ett år sedan.

Det ska bli mitt löfte detta kommande år... Att aldrig mer känna mig olycklig. Och om jag gör det då är det jag som gör något åt det och inte låter det gå så långt. Jag tycker inte om att gråta på vänners axlar. De förtjänar det inte.

Jag har kommit över en och annan gammal "flamma" också. Jag har hatat och avskytt, jag har gråtit och grinat, suktat och hatat ännu mera. Jag har bett om att få vara ifred så många gånger. Nu äntligen är jag ifred och fri. Fri från dig, dina påhitt, ditt hemska sätt, din lukt och din alkohol. Fri från alla lögner och falska ord, fri från allt som har med dig att göra. Aldrig ska jag göra mig själv så illa som jag gjorde när jag spenderade tid på dig. Aldrig!

Återigen tänkte jag på mig själv. Ja jag tänker döpa år 2008 till egoismens år! Det passar bra!

Nu har jag träffat någon som jag tycker om. Någon som får mig glad utan att behöva göra något alls. Någon som är varm och snäll och vacker både inuti och utanpå. Någon som får mig att känna mig fin vid tillfällen då jag kanske inte är så fin. Någon som låter mig vara precis den jag är...

Efter allt som varit så är jag så tacksam...  Du ger så mycket utan att kanske veta om det även när vi inte befinner oss på samma plats.

Nu vill jag inte låta alltför blödig och sentimental men det här året har varit ett underligt jättebra år. På så många vis.

Ett fint och jobbigt år. Ett år av nytänkande och andra vanor. Nya vänner, gamla som fallit bort. Ett år av saknad och längtan.

Kanske kan drömmar gå i uppfyllelse??

Gott nytt år på er allesammans! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...