Minns din nakna hud en tidig natt.

Ditt skinn förvandlades till silke och skickade små smala trådar till månen.

Rymden fylldes även den av din glans.

Jag beskådade dig länge tills du blev overklig... Din vita hud var ett dyrbart stycke sammet.

Dina andetag blev ånga, slätade ut det som var gammalt.

Linjerna du skapade blev till bilder och mjuka skuggor vandrade över din kropp.

Du blev en saga, en legend.