På tisdag blir Olle tre veckor och jag förstår verkligen inte vart den här tiden tagit vägen. När han föddes så kändes de här veckorna då vi båda skulle vara hemma med vår son jättelånga. Vi skulle mysa och bara vara. Nu är de helt plötsligt slut och imorgon ska J tillbaka till jobbet.

Jag och Olle ska alltså klara oss själva om dagarna nu. Det känns lite konstigt och ibland undrar jag hur i hela friden jag ska hinna med något över huvud taget. Rutinerna är ju sisådär med en sådan här liten människa som styr och ställer hela dagarna. Han bestämmer när vi ska äta och sova osv. Eftersom den lilla herrn också helst är vaken halva nätterna så måste jag sova en stund mitt på dagen när han också sover för att orka. Det innebär att man knappt hinner något annat än toabesök, blöjbyten, påklädning och en massa amning (Vilken tid det tar!).

När ska jag hinna duscha, äta och laga mat? När ska jag hinna tvätta och städa (hatar när det är smulor på golvet och saker överallt)? Ja det blir spännande det här vill jag lova. Jag ska i alla fall försöka hinna med en promenad varje dag. Jag behöver det, Olle också för den delen och det är så roligt att knalla runt med barnvagnen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...