Du gräver dig in i mitt huvud som en likmask i en död mans kropp. Smaskar och smakar på allt det ruttna, stinkande, vidriga.

Där sitter du sedan på huk, mätt och hånflinandes åt mig och alla andra, åt allt som inte blev som det skulle.

Ditt fula tryne avslöjar din ålder, du blir aldrig vad du varit.

Den tomma munnen viskar ord som ingen vill höra men lyssnar på ändå. Du är profeten, guden, den allsmäktige. Amen.

Jag vankar rastlös fram och tillbaka utan att veta varthän jag är på väg. Du har förvirrat mig förut. Vänt ut och in på saker som redan var som de skulle.

Dig kan man aldrig lita på. Inte på dig och inte på någon annan av samma sort. Ni är alla likadana!

Jag håller händerna för så att du inte kommer åt. Det gör så ont annars. 

Låt mig bara vara eller älska mig!

Ljuset i ögonen slocknade, vart tog glöden vägen?

Hur överlever vi utan eld?

Du kunde inte skydda mig, jag kunde inte rädda dig. Nu är vi kvitt. Jämvikt, ingen obalans.

Nästa gång försöker jag ensam.

Visste du hur vi blev innan vi var eller skulle vi bli något annat?

Det kanske inte var menat såhär? Eller var det precis såhär det skulle bli?

Hur blev det?

Ta på dumstruten, stjärngossemössan, ett bröst eller vad faan som helst, bara du tar på något. Låt det inte bara vara.

Skillnaderna mellan dig och mig är så små, så ofantligt små. Du är du och jag är jag men ändå finns det ett vi hur vi än är skapade. Ett vi, ett oss, ett ni.

Börjar det kännas nu? Börjar det svida? Jag vill gapskratta men mungiporna lyder mig inte när dina ögon ser in i mina. Ditt straff blev mitt. Min plan blev din.

Kärleksfläcken på golvet blev osynlig. Fanns den ens där? 

Ångrar du dig?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...