Häromdagen var jag ute på promenad och då tänkte jag att jag skulle försöka fotografera migsjälv litegranna...

Jag satte igång, smilade för kameran, gjorde mig till så som man gör när man ska fota sigsjälv... 

När jag väl hemma i lugn och ro skulle titta igenom bilderna och lägga in dem i datorn så möts jag av något mystiskt, något, runt, något stort, bröst!

Bild efter bild innehöll nästan endast bröst... Mitt ansikte lyste med sin frånvaro.

Det var inga vackra bilder, det ska gudarna veta... (Ni ser ett exempel på en av bilderna ovan.)

Däremot fick jag mig ett gott skratt. 

Där hade jag setat ute i det gröna å försökt få en bild på nästan hela mig å allt som fastnar är två tuttar...

Herregud. 

Jajja, hur som helst, när jag satt där och tittade på de katastrofala bilderna kom jag och tänka på en sak.

Varför i hela fridens namn går folk och opererar in jättebomber?

Till vilken nytta? 

Visst, jag fattar att alla kvinnor vill ha ett par tuttar liksom, så fine, operera in ett par normala så ni känner er lite kvinnliga för all del men gå inte till överdrift.

Jag har själv stora tuttar och tycker inte att de är till någon nytta, i något läge.

De är i vägen jämt och ständigt, kläderna sitter inte som de ska, det är jättesvårt att hitta jackor som man liksom inte ser ut som ett tält i, de kommer med all säkerhet att se ut som gigantiska taxöron när jag börjar närma mig de 50 osv. (Framtiden känns ljus.)

Men det som är värst med att ha stora bröst det är ändå att hitta en fin, bra BH som sitter som en smäck, gör tuttarna rättvisa och inte skär in på diverse ställen och som dessutom inte kostar mer än tre hundra pix.

I affärerna lyder tydligen mottot: Har du större bröst än en C- kupa så är du en kärring, GRATTIS!

Okej, såhär ligger det till, jag har en större kupa men inte faan är jag kärring för det.

Det mesta som finns i BH väg när det gäller lite större storlekar är de underbara spetstantbehåarna med fem centimeter tjocka bh band. Supertjusigt...om man är bortåt 85...

Jag har naturligtvis letat bhåar flera miljarder gånger och i början av min bh karriär så provade jag dedär vidriga spetsgrejjorna och herregud så man ser ut.

Att klämma in sina tuttar i något spetstyg som är format som två trekanter gör definitivt att man känner sig äldre än vad man är. Tuttarna ser ut som två koner vilket inte är så smickrande som ni säkert förstår. Alla kvinnor vill väl ha runda fina bröst som sitter där de ska, inte två strutar som liksom hamnar under hakan... 

Nä för fanken, tantbehåar i all ära men inte på mig. 

Inte på någon i min ålder för den delen.

Hujedamig!!!! 

Nej stora tuttar skapar bara problem.

Dessutom är det fruktansvärt jobbigt och irriterande när folk ska kommentera dem hela tiden. 

Det är ju inte direkt så att jag INTE vet hur stora mina bröst är... 

Det spelar ingen roll om jag går med min familj, cyklar, är på badstranden, på krogen, ja you name it. Alltid är det någon kille eller äldre man också för den delen som ska klämma ur sig något om ens behag. (Vilket ord förresten, behag?)

Sist när detta skedde cyklade jag hem från jobbet när någon behag!ade kläcka ur sig en kommentar. Det var fest i ett hus och fyra våningar upp på en balkong stod ett gäng grabbar med öl i händerna. Plötsligt hör jag en av dem skrika rakt ut : STÖRSTA TUTTARNA I STAAAAN!!!!

Eftersom ingen annan var i närheten och jag har stora tuttar så förstod jag ju att kommentaren/piken/komplimangen/whatever var menad åt mig. 

Efter ett 13 timmar långt arbetspass var jag rätt så trött och detta ökade min irritation så jag vänder mig helt enkelt upp i förbifarten och skriker: HÅLL KÄFTEN!!!

Hoppsan, tänkte jag efterråt, va detdär jag som skrek? 

Annars brukar jag mest ignorera såntdär men ibland så liksom stör det mig att folk högt och tydligt kommenterar delar av min kropp. Delar som jag kanske inte alls tycker om eller delar som jag kanske ibland skäms över eller tycker är fula på alla sätt och vis. Det är inte rättvist.

När någon skriker sånna ord så stirrar ju naturligtvis alla andra i närheten på den och det som tildelats kommentaren.

Jag kanske inte vill ha allas blickar på mina tuttar. 

Jag är ingen sådan som skryter om dem, visar upp dem för alla å stoltserar med att de är helt och hållet mina egna. Tvärtom så tycker jag nog mest illa om dem. Hatar dem tom ibland.

Jag har inte valt att få dessa fettklumpar på min kropp men nu sitter de där och det är väl bara att stå ut antar ja...

Visst jag bjuder gärna på migsjälv, när jagsjälv vill. Jag har inga problem med att skämta om mina bröst eller andra kroppsdelar men jag måste få välja tillfället. 

Idag var ett sådant tillfälle... :) 

Tuttar, bröst,fettklumpar, dessa makalösa ting. 

Runda, spetsiga,stora, hängiga, små eller ingenting. 

Varje kvinna har ett par att skryta med.

Vissa av dem får killarna att ställa sig på led...

Ta hand om dina matmaskiner.

De är trots allt dina chokladpraliner. 

hEJ HOPP!