Direktlänk till inlägg 18 april 2008
Blundar hårt och pressar ihop de små ögonen.
Att gråta är svårt.
Munnen blir ett strek mitt i plågan och magen svider.
Lungorna kan inte andas ordenligt, mitt i ett utbrott.
En vulkan utan sluttning, bara platt varm mark som spyr ut sin galla över allt som gör ont.
Fingrar som darrar och dess naglar som skär in i någons mjuka hud.
Smärtan kan man bara bära ensam.
Hjärtat hoppar över ett slag, det finns någon som behöver det bättre.
Allt det mjuka blir kallt och hårt.
Ensam.
Andras lyckor blir aldrig din egen.
Bara leendet kan du ge bort.
Tankarna åker karusell i venerna och stannar i tårarna där de tillslut rinner ut.
Nerför en varm mjuk kind som längtar.
Bort.
Svåra små ord som tar så lång tid att säga.
En färg i ordform.
Allt det vackra finns därinne bara du vågar se det.
Jag kan bokstavera det åt dig om du vill?
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
12 |
13 | |||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|