Träden där ute bugar sig för den starka vinden. De har egentligen inget att säga till om, det är bara att följa med tills de går av. Inomhus är det varmt och gott, sitter och funderar på vem som ska bo i dig. Det finns så många och farmor bor ju redan ovanför en ängel.

Vem ska pryda den tomma platsen bakom platsen som egentligen borde vara ett glas? Kanske är det uppenbart eller förutbestämt? Du måste vara i rätt storlek, ganska liten och rektangulär på rätt ledd. Du måste ha ett ansikte och något i blicken. Du måste gå bra ihop med den guldiga ramen och inte vara någon okänd. Jag vill hysa starka känslor för dig och placera dig på en plats som jag tycker om, en plats där jag kan se dig. Eller er, där jag kan se er. Ramen och dig. Ja, ni ska bli ett och leva i resten av era liv tillsammans där jag kan se på utan att störa.

Så lyckligt!