Jag vill ge migsjälv en eloge!Jag har kommit fram till att jag är förbannat jävla bra på mitt jobb!Jag går till mitt jobb varje arbetsdag med ett leende på läpparna. Visserligen är det påklistrat ibland men jamenar man är väl inte mer än mänsklig.Jag går till jobbet varje arbetsdag och är trevlig fastän jag inte alltid har lust.Jag torkar olika folk i deras rumpor varje dag.Jag tvättar människors kroppar varje dag.Jag torkar upp spyor trots att det är det absolut värsta jag vet.Jag klär på och av personer varje dag.Jag tvättar deras kläder.Jag städar deras lägenheter.Jag kramar dem ofta.Jag smeker dem över kinden när de är ledsna och förtvivlade.Jag hjälper dem att hitta rätt när de är förvirrade.Jag matar dem.Jag serverar mat till de som äter själva.Jag hjälper dem till toaletten.Jag är barsk mot dem ibland, precis som mot ett litet barn.Jag kan bli arg på dem och irriterad men då tar jag tre djupa.Jag tar dem i handen när vi sitter å sjunger.Jag skrattar med dem.Jag följer med dem till sjukhuset.Jag spelar spel, tittar på tv, läser och spelar bingo med dem.Jag rullar deras hår med en himla massa färgglada hårrullar efter varje dusch.Jag kontaktar ssk såfort det är något som inte är som det ska med någon.Jag går promenader med opumpade rullstolar fyllda med tjocka tanter i.Jag svettas när jag duschar dem på somrarna när det e 35 grader varmt inne å man står påklädd i någons dusch.Jag ger mediciner till de som ska ha det.Jag har ett enormt ansvar varje dag.Jag har ibland alldeles för mycket att tänka på.Jag måste dokumentera minsta sak om varje person som vaviker från det normala beteendet.Jag tar hand om dem som ligger för döden.Jag klär och gör iordning de döda.Jag tar hand om deras anhöriga, både under tiden de är i livet och efterråt, när de gått bort.Jag tar skit från både anhöriga å brukare.Jag jobbar vardagar, helger och röda dagar för en kass månadslön.Jag gör så fruktansvärt mycket bra saker på mitt jobb. Ibland undrar jag varför jag gör det.Har jag ett behov av att "ta hand" om något/någon?Beror detta på att jag saknar någon att ge min kärlek och mina känslor?Beror det på att jag saknar något att ta hand om hemma (har visserligen Fille men han sköter ju sigsjälv), tex en hund eller något annat mjukt luddigt?Beror det på att jag är storesyrran som är van att ta hand om saker för att man är "den äldste"?Jag har ingen aning egentligen men något sorts ta-hand-om-behov har jag förmodligen. Jag tycker om att bry mig, att hjälpa och att få folk att må bra.Jag hoppas att någon tar på sig samma uppgift den dagen jag kommer att behöva det.Jag hoppas att det finns fler som vill arbeta inom detta yrke. Man lär sig ofantligt mycket av en gammal människa. Man lär sig oerhört mycket om sigsjälv genom dessa underbara rynkiga varelser med förvirrrade hjärnor.En gammal människa är en vacker människa. Med rynkor som årsringar och ett leende som glatt så många människor.Ta hand om de gamla!En dag är det vi som e dem.