Satt å stirrade ner i min köttsoppa och funderade lite...Den såg inget vidare god ut där den hamnat i min tallrik. Trots att tallriken hade svart botten. Det hjälpte liksom inte... Morötterna såg inte orangeare ut å löken såg inte gulare ut och ärtorna såg deinitivt inte grönare ut.Jag kom då på att mat är jävligt tråkigt när man bor ensam.Det är lika kul med en tallrik potatisgratäng och kött som det är med en skål fil och flingor (Havrepuffar helst)när man ska äta själv.Mat är förknippat med sällskap och det märks så väl när man sitter där vid sin lilla fyrkant till köksbord.Tyst å tomt å ensamt å med en tallrik mat som man ska mätta magen med. Ingen att gå igenom dagens händelser med, ingen att skratta med när man får sås på nästippen, ingen att tåflirta med under bordet, ingen som kan fylla på vatten i mitt glas då den är på väg att hämta ketchupen ur kylskåpet, ingen som säger tack för maten, ingen som berömer en för ens kokkunskaper osv osvMat är tråkigt.Det har blivit tråkigt sedan jag flyttade hemifrån. Nu kvittar det liksom vad man stoppar ner i magen, bara man slipper stå två timmar å förbereda det som sedan skall ätas upp ensam på en kvart.Jag älskar att laga mat egentligen och jag tycker att mat är gott. Men nu vettefasen vart matglädjen och kokkonsten har tagit vägen.Vissa dagar struntar jag i att äta för att det är så förbaskat tråkigt. Jag tar ett glas jos, en kopp te å kanske en macka istället. Tråkigt, trist och inte speciellt nyttigt alls.Det är bra mycket roligare att äta tillsammans med någon eller i goda vänners lag.Kanske snart är dags å bjuda över några vänner på lite mat...Synd bara att jag inte har en vräkigt stor lägenhet där jag kan få plats med mitt stora ekbord å alla stolarna och kandelabrarna (Ja jag vill ha ett stort ekbord å en massa stolar å kandelabrar när jag blir stor) där alla mina vänner kunde sitta och jag faktiskt kunde duka fram all mat på självaste bordet.Å vilken dröm. Då kunde man ha en riktig, som man säger, bjudning. :)Men men nu får det vara så som det är, lite svårt att ändra på sin ensamhet liksom... Nu bor jag själv och så får det vara. En dag kanske jag saknar att vara ensam såhär som jag är nu så man får väl försöka ta vara på allt å se det bästa i allt. Eller ja, försöka iallafall ;)Soppan såg inget rolig ut men den fyllde sin funktion. Jag är varm och mätt inombords :)