Direktlänk till inlägg 7 september 2011
Sitter fast med fingrarna på tagentbordet och undrar vad som hände, vart allt tog vägen. Vem blev du och vad blev jag? Är vi osams nu? Två oliktänkande öden med åsikter som spretar, fast åt samma håll.
Men du var här.
Nej då, allt är som vanligt. Du med din kaffekopp och jag med min tunga kropp. Stirrar, tittar och blinkar. Du skrattar och ler men så fel det känns. Inte ens inuti hjälper det.
Men du är här.
Skulle vi ses igen? Glömde du av tiden eller tittade du inte i almanackan? Med flit. Vad vi tror spelar ingen roll. Inte längre. Du tog dig tid i alla fall. Tog dig tid i en tanke. Ett stycke utrymme i hjärnan. Och där ligger vi och skvalpar.
Jag är där.
Jag finns.
Jag känner och hör.
Ser dig och älskar dig.
Lever
Och du är här.
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | |||
12 | 13 | 14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
|||
19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 | |||||
|