Direktlänk till inlägg 25 november 2007
Hjärtats rytm så punktlig och taktfast.
Jag vill inte vara ditt sår, bli ditt ärr.
Med örat mot ditt bröst lyssnar jag på det allra heligaste.
Ett stycke musik som är lika hos oss alla.
När tystnaden kommer som ett mörker slutar jag att andas och påbörjar en väntan lika lång som evigheten.
Jag plockade fram rädslan som låg undanstoppad under sängen, den såg fortfarande likadan ut.
Ensam och skrumpen på botten av en trång kartong.
Ensamheten hägrar även i de mörkaste av vrår.
En synvilla eller den starkaste tron möjligör det omöjliga.
Alla kan något, du kan mig.
Lagar som ingen följer sida upp och sida ner.
Lydnadskurser är för dyra för mammor och pappor.
Att lära av sina misstag måste vara det enda rätta.
Din själ skrämmer mig ibland när den blir mörk och livet tillfälligt har packat sina väskor för att resa bort en stund.
Alla måste vi försvinna ibland, in i oss själva eller i andra.
Att gå med den ena foten före sin egen är svårt.
Att gå med den ena foten före någon annans är svårare.
Vägar korsas utan en tanke på konsekvenser.
Vill man vinna ett pris får man betala dyrt.
Det mjuka i alla dem andra känns som bomull när jag tittar på det.
Det svartnar ibland, jag bländas ibland, det gör ont ibland.
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 | 8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
17 |
18 | |||
19 |
20 | 21 |
22 | 23 |
24 |
25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|