Direktlänk till inlägg 30 mars 2008
Länge låg jag ensam på en blommig säng med blicken i taket och tankarna hos dig. Ditt eländiga svar bland andra svarta meningar. En oändlig röra utan slut.
Lungorna krympte när luften tog slut. Allt jag minns är ditt tomma löfte. En varm, skör röst som lade kinden emot mitt bröst.
Du lovade att lyssna på rösterna som inte finns. Dina fingrar korsades bakom ryggen i ett missförstånd. De vita tabletterna, du hade glömt att svälja.
Jag samlar hjärtan i min tomma bröstkorg. Vissa kallar det ett substitut. Jag samlar syner bakom näthinnan och låter dig aldrig se dem. Vissa kallar det ett lyckligt slut.
Ditt leende får växa sig större och ge sitt liv till mitt. Den enda sjukdomen som inte dödar. Bakom sömnen seglar livet på ett stormigt hav. Ett ögonlock är skillnaden mellan livet och drömmen.
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 |
|||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | |||
17 | 18 |
19 | 20 |
21 |
22 | 23 |
|||
24 | 25 | 26 |
27 |
28 | 29 | 30 | |||
31 |
|||||||||
|