hahaha håller på å garvar ihjäl mig!!!!

Jarvis Cocker iförd en snuskgulrödrutig flannelskjorta å tighta uppdragna vanligt fula blåa jenas. Hans hår är smetat emot den svettiga pannan som mestadels fylls av de stora tv-rutorna till glasögon...

Hahahaha

Det var längesedan jag såg den mannen. Ni vet frontmannen i Pulp?

Han har tydligen skrivit en ny platta och även gett ut den.. Det låter förjävligt!!! Lika tråkigt som hans skjorta ser ut.  Falskt och utan refräng med klatschiga handrörelser... Jisses.

Ja obland kan man tydligen få sig ett gott skratt när man tittar på tv. Kanal nio mitt i natten med en nördig Jarvis Cocker var ju guld!! Tack tv nio! 

Just nu är det två bokstäver som regerar alla kanaler och alla tidpunkter i tvn:s värld.

Bokstäverna är O och S och tillsammans bildar de orden Olympiska spelen.

Japp, det har väl ingen missat förstås? Detta olympiska spel som just nu pågår för fullt i Peking.

Jag gillar faktiskt att titta på sport, inte fotboll då men annars går det mesta bra. Jag tittar till och med på curling när det vankas vinteros och det säger ju en hel del...

Jag kan sitta som klistrad i flera timmar framför resultat från höjdhopp, hundra meter häck, gång, gymnastik, simhopp och annat... Det är skoj att se vilka som klarar vad och om de som tippats vinna faktiskt vinner.

Roligast är det dock när något helt oväntat händer... Som när den där australienaren gick och vann hela short track racet i skridskofinalen när han egentligen inte skulle ha haft en chans. De andra föll och han var den enda som stod på fötterna när han kom i mål. Eller dendär mannen som simmade under förra sommaros:et. Han som var den enda simmaren från det representerade landet och inte hade en chans emot de som han tävlade emot. Det struntade han i och simmade sitt lopp men kom i mål ungefär en halv dag efter alla andra...

Det jag minns bäst är nog Peja Lindholm och hans curlinggäng när de förlorade... Minns inte vilket år men de förlorade iallafall och alla grät. Inklusive jag.... hahaha Curlingtjejernas vinst var också minnesvärd.

Det finns vissa läskiga sporter också, typ simhopp. Det är en sådan läbbsport! ;) (Misstolka nu inte ordet Läbbsport. Läbb syftar på ordet läbbigt som säkert inte finns med i ordlistan och inte på ordet lebb som är en förkortning av ordet lebisk som betyder homosexuell på ett kvinnligt vis.) Jag tror alltid att alla som hoppar från en sådandär trampolin eller va det nu kallas ska slå i huvudet eller , om man hoppar från hög höjd, inte landa i vattnet utan på den vassa bassängkanten. Läbbigt var ordet!!

Det är himla roligt med alla dessa sporter men det finns såklart även en nackdel med det hela. Det är också nu allt tjat börjar. Tjat om vem som vunnit ditten och vem som vunnit datten. Tjat om tjuvstarter och dopingskandaler. Tjat om fusk och avhopp. Tjat om att den och den kunde ha gjort det och det bättre än den och den. Tjat om resultatlistor och medaljhopp. Tjat, tjat och tjat.

Det ska upprepas tamejfasen överallt. I all nyhetssändningar, på ettan, på tvåan och på fyran. I kanal 24 visas repriser och på eurosport samt alla andra tusen sportkanaler kan man följa allt direkt eller live som man säger på engelska....

*suck*

Det är dethär tjatet som får mig att vilja krevera. Alla slutsatser som ska dras av alla resultat och odds hit och dit och bortförklaringar när den som tippades vinna inte vann. Gaah, det gör mig galen. Som tex dethär med denhär Emma som vann en silvermedalj i cykling idag trots att hon inte var den som tippades att vinna. Nu har jag hört den "nyheten" så många ggr att jag inte ens kan räkna ihop dem till en summa. Jag är redan trött på det. Visst jättekul för henne och såvidare men det får väl vara någon måtta på det. Nu kommer vi att få höra dethär fram tills den dagen då OS är slut. Imorgon kommer det att stå på varenda löpsedel och i alla radiokanaler kommer det att rullas samma fraser som der gjort idag...

bla, bla, bla...

Nää jag säger som tanterna på jobbet... Låt det bero!!

Det har nog inte känts såhär lätt att jobba en helg som när jag började att jobba för sju år sedan....

Det kändes inte besvärande på något vis att gå till jobbet någon av dessa trettio timmar som ja nu avklarat. Nu ser jag ett ljus i tunneln och fasen va det lättar upp! :) 

Två veckor kvar!! 

Nu när det bara är ungefär två veckor kvar tills jag börjar mitt nya liv så känner jag mig faktiskt lite nervös...

Jag ligger och funderar om nätterna hur det ska bli. Hur det ska gå med allt. Pengar, plugg och annat.

Givetvis känns det fruktansvärt roligt men det är samtidigt läskigt att lämna den trygga värld som jag känner så himla väl för att ge mig in i något helt okänt...

Fast å andra sidan så är det ju precis det jag vill.

Det finns ju inga nackdelar med dethär, förutom då möjligtvis den så kallade ekonomin. Givetvis ska jag jobba extra för annars kommer det aldrig att gå runt. Jag förstår inte hur de tänker egentligen. Som studerande kan man som mest få ut 7500 kronor och då är det inklusive lån. Man får heller inte jobba hur mkt man vill. Det är ju helknasigt egentligen. 7500 klarar man sig ju aldrig på. Finns ju inte en chans. Hur har de kära politikerna tänkt egentligen?  

Det är synd att man inte får mer pengar så att man till fullo kan ägna sig åt sitt skolarbete. Istället måste man jobba ihop några extra tusenlappar varje månad och kanske fortsätta med det jobb som man egentligen vill komma bort ifrån...

Nåväl, allt ordnar sig säkerligen!

Nu ska jag dra mig iväg till jobbet. Känns inte lika tungt som det brukar faktiskt...

Du kryper in under skinnet på mig ibland.

Du med alla ansikten. Olika för varje vinkel. Det är bara den döda som fortfarande är död. 

Drömmarna minns jag, varenda en. De som krossades och byttes ut mot tårar. De som var så levande när jag precis vaknat.

Med sömnen kvar i ögonvrån längtar jag redan efter nästa dag...

Har setat och kladdat lite... Med kladdkritor.

Försöker göra nåt som blir nåt... Jag lånade dig F som modell lite... Hoppas det inte gör något... Isånnafall får du slå mig!

Testade lite att måla vattenfärg ovanpå kladdkritorna för att se hur det blir när det torkar... Det har inte torkat än så resultatet får vänta... Det blir säkerligen inte så som jag tänkt men då har jag ju iallafall provat.

Det är mycket som inte blir som man vill. Jag kan ha en hur klar och tydlig bild i mitt huvud som helst men sedan när jag sätter mig med penseln eller kritan och pappret så blir allt helt knas. Som om händerna inte förstår det hjärnan vill berätta. Varför blir det så? Det är ju fruktansvärt irriterande. Man känner sig begränsad när det inte blir så storartat som det ser ut inuti ens huvud. Frustrationen kan ta udden av allt.

Skapandet kräver envishet har jag märkt. Man får aldrig, aldrig ge upp. Det gör jag ibland, bara en stund för att sedan återvända...

Det är som att lösa korsord, man måste gå ifrån ibland för att se vart det felar och för att finna länken som gör bokstäver till ett ord.

Nu har jag inhandlat blodpuddingen... Det är bara att hugga in!!

Grrrrrr 

Jag är så sjuuuukt hungrig....

Var ute och gick uppe i spåret för ett tag sedan medans jag väntade på att tvätten skulle tvätta klart... Å nu när jag duschat och gjort mig iordning så blev jag så sjuuukt hungrig.

Dssutom är jag svinigt sugen på blodpudding! Det är en av de absolut godaste maträtterna alla kategorier!!! Knaperstekt blodpudding med lingonsylt och ett glas apelsinjuice till!!!

Å det vattnas i munnen på mig!

Måste nog köpa mig en bit sedan när jag åker iväg och handlar med den övriga familjen...

Guud va gott det ska bli!!!