Hjärnan är jagad av alla tankar.

Jag kan inte springa fortare. Har försökt att fly flera gånger men de hinner alltid ifatt.

Tog på mig en hjälm en dag men tankarna smet in ändå. Inget hjälper. Inget stoppar dem. 

Nästa gång de behagar visa sig tar jag fram slangbellan och minnesförlustbomberna som jag tänker ladda den med. Jag får hoppas att det fungerar.

Jag har ingen annan plan. Jag vill bara bli av med dig. Du som sitter därinne. Dig som jag inte kan glömma. Du som förstör bilderna av alla andra. 

Ge dig av du som ägt min hjärna alldeles för länge.

Försvinn och lämna platsen till någon annan. Någon bättre. Någon som är värd alla tankarna. Någon som gör något utav den plats som blivit ledig. Någon som tar upp den på riktigt.  Någon vars hjärna jag kan få plats i. Bli lånad lite utrymme. Ägnas några tankar. 

För inte finns det väl något finare än när man vet att någon tänkt på en? 

Blommor är frön som blir till regnbågar. Blommor blommar. Blommor skänker färg till allt det gråa, till asfalten och allt det andra. Blommor är födelsedagar och kärleksförklaringar. Blommor är liv som dör för att komma åter. Blommor är symboler. Blommor är vackra i mängder. Vad är en blomma?

Det finns vissa grejer som stör mig.

Sådant som jag själv alltid gör men som vissa tydligen skiter i.

Sånna små saker som kallas vett!

Det finns oskrivna regler till det mesta och de flesta borde väl ha annammat dem nu vid dethär laget... Iallafall dem som är vuxna och har ett eget ansvar.

Matköer är ett exempel. Där finns oskrivna regler. De skall således åxå följas.

Jag kan inte låta bli att irritera mig på när folk inte ställer ner sin röda kundkorg i korgvagnen där de ska stå utan istället låter dem stå kvar på den lilla hyllan avsedd för att ställa korgen på undertiden man packar ur varorna. Tror folk att korgen sedan av sig själv hoppar ner i ställningen bland de andra korgarna?

En annan oskriven regel är att alltid när man lassat på sina varor på rullbandet lägga dit en "stafettpinne" eller så kallad shop stop så att näste man i kön bara har att lägga dit sina varor... Är "staffet pinnarna"/shop stop pinnarna längst fram vid kassan är det upp till den som står längst fram i kön å snart ska betala som får knuffa ner de resterande pinnarna till oss andra bakom. Ska det va så svårt? Allting går ju mycket fortare och smidigare om alla följde de oskrivna reglerna.