Egentligen har jag väl inget att skriva...

Inget vettigt, inget roligt och heller inget smart.

Jag vill bara skriva.

Egentligen har jag lust att vräka ur mig en gnällblogg men jag vet att det inte är till någon nytta eller glädje för någon. Inte ens för mig. 

Det är bara tristessen som jagat och nu kommit ifatt mig, det vet jag. Tristessen i kombination med ensamheten. 

Den tär på mig dendär ensamheten. Jag vill så gärna ha någon vid min sida. Jag vill så gärna våga släppa någon nära inpå mig utan att vara stel och nervös. Jag vill så gärna att någon ska tycka om mig. Jag vill!

Ibland bränner tårarna bakom ögonlocken men jag stoppar undan dem till ett senare tillfälle. Vill inte gråta, det finns de som har det värre. Jag vill inte tycka synd om migsjälv men ibland så undrar jag varför inte jag är värd någon? Varför jag aldrig lyckas? Varför det aldrig blir som jag vill med det som kallas kärleken? Varför allt som har med känslor att göra ska vara så förbannat svårt och jobbigt? Varför hit och varför dit...

Jag hatar det.

Jag hatar känslor och kärlek.

Det är bara svårt och jobbigt och det gör så oerhört ont varenda gång man misslyckas.

Tillslut orkar man liksom inte ens försöka, man ger upp med händerna rakt upp i luften samtidigt som någon där bakom hånskrattar och hissar den vita flaggen... 

Ibland känns det som man sitter i ett fängelse, en liten grå håla med galler för det som är menat att vara ett fönster. Man tittar ut och längtar men kan inte kliva ut, våga.

Allt är mod men modet finns inte i mig.

Det är som bortblåst.Det är alldeles tomt därinuti.

Visst, där finns tankar och önskningar och bilder av sånt som varit men det räcker inte.  Det krävs något mer. Något som jag tydligen saknar. Jag vet inte vart jag ska leta för att hitta det. Jag vet inte ens om det är jag som ska leta eller om det är någon annan som ska hitta något. 

Vid kundtjänstdisken på claes ohlsson står jag för att återlämna några saker.

Helt plötsligt kommer ett äldre par som går förbi mig, damen går före mannen, hon tar en varukorg och mannen säger då åt sin fru:

- Jaha, vad kan vi handla här då som vi inte behöver?? (typisk kommentar)

Män tycker inte om att spendera pengar. Allra minst på saker som de inte tycker är nödvändiga (hudcremer, hårfärg, nagellack, kläder, smycken, hårklippning mm).

Skall det däremot inhandlas nya tv-apparater, diverse verktyg till den redan fulla verktygslådan, en ny cykel, en ny bil eller annan teknisk utrustning så öppnar ni karlar mer än gärna eran plånbok. 

Nåja, alla är vi olika och ibland kan det nog vara bra att ha en karl i närheten som verkligen stoppar en när man är på sitt bästa shoppinghumör. Det brukar annars bli rätt dyrt...

Ja ni tjejer vet va ja snackar om...