I det kalla landskapet växer ett mönster fram denna tidiga morgon. Först ett stråk av vitt, det som är snön och sedan den något gråare isen. Däremellan finns det som lever, den vilda forsen. Den ligger där så mjuk och fri fastän alldeles kall.

Lite längre fram flyter ett isflak, en bit av livet som stelnat och nu inte har något annat val än att glida framåt till det väntande fallet. Ljudet hörs ända hit, dånet och skvättandet.

De som redan farit samma väg ligger nu nedanför i ett krossat kaos. Samtidigt bildas där, bland skärvor av is ett lugn som inte finns någon annan stans.

Den här platsen betyder allt, det är här man finner det som kallas ro. Bland, vatten, is, snö och kyla.

Den blå himlen blir ett tält över allting, en trygg sfär där man tillåts att andas och bländas av en otrolig skönhet.

Den snö som nyss fallit glittrar tillsammans med åskådarens ögon och den friska, höga luften blir till medicin. Den is som nyss frusit blir en spegel som samlar bilder innan den återigen smälter för att ge sig vidare.

De höga skriken från en rovfågel ekar mellan bergstopparna, solen går upp och dagen har bara börjat...

Det här är alltså en av de två texterna om vatten som var min första uppgift på textdesignlektionen. Jag hade snälla klasskamrater, de sade mestadels snälla saker om mina texter vilket ju såklart kändes bra. Nu känner man sig inte liiika dålig som innan.

Skönt nu när man har börjat att komma igång på riktigt. Det är lite läskigt att visa sina egna texter för folk man inte känner. Men det är ju sådant vi måste lära oss. En faktatext är ju inte lika jobbig att visa upp som en som kommer från ens egen hjärna och som man själv byggt upp. Men det är ju alltid roligt både med bra och dålig kritik. Vi är ju trots allt i skolan för att lära oss...

Nu ska jag käka lite falafel.

 

Alle

2 september 2008 22:23

Där ser du! Jag tycker det finns det där underbart behagliga i dina texter...som gör att man vill läsa vidare...lite magiskt så där...som han den där berättar rösten Viljnius eller va han nu heter han har en underbart behaglig röst...just som dina texter har... fast jag bara läser dom....kramen
Fastnade för " Den friska höga luften blir till medicin...underbart beskrivande...

http://www.alleswe.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...

Jag sitter i vårsolen på balkongen, har min gula kofta på mig och kaffet står på det slitna träbordet. Olle ligger i vagnen här bredvid och sover gott. Jag längtar efter att pyssla iordning här ute, sätta ner påskliljor i lådorna och ställa något fär...

Det som möter en i spegeln varje morgon är ingen höjdare. Att sova går uruselt kan man säga. Det lämnar spår i form av dåligt humör, oändlig trötthet och irritation men också i form av mörka ringar under ögonen till exempel... De senaste dagarna h...

Idag blev vår son alltså fyra månader. Han har funnits hos oss så kort tid och ändå kan man inte förstå hur man kunde leva utan honom. Det händer mycket på fyra månader. Från att vara ett litet försvarslöst knytte till att nu kunna vända sig, gri...

De bara kom, rullade nedför kinden och bildade snor i näsan så att jag blev tvungen att snörvla. Det bara rann över utan minsta ansträngning och jag var inte beredd. Min man har jobbat i ca två veckor, långa arbetspass och även natt. Det har inneb...