Direktlänk till inlägg 27 maj 2007
Du klär in mig i wellpapp för att slippa höra.
Stoppar gula proppar i dina öron och isolerar mig från min omvärld.
Därinne lever jag, som i en kokong.
Det är trångt, varmt och jag är svettig men jag känner hur jag utvecklas.
Det är inte mycket kvar av den larv jag en gång varit.
All rädsla, osäkerhet och vad annat som fanns i mig är nästan borta.
Därinne i mörkret har färgerna växt sig starkare.
Snart är det dags att ta sig ut, sträcka på sig och visa sina stora färgglada vingar.
Lära mig flyga med hjälp av det som jag själv byggt upp.
Ta steget ut i verkligheten med glädjen i hasorna.
Le mot allt som är värt att le emot.
Ta för mig av allt som är menat för mig.
Andas.
Se mig omkring.
Leva livet!!!
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 |
19 | 20 | |||
21 |
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 |
30 | 31 | ||||||
|