Direktlänk till inlägg 9 januari 2008
Utan dig kommer jag ingenstans.
Utan dig vill jag sluta andas.
Utan dina tröstande ord vill jag gömma mig i guds händer.
Utan dig faller mina armar längs sidorna för att aldrig mer röra sig.
Utan din uppmuntran vägrar benen att ta sig framåt.
Utan din hjälp löser jag inga problem.
Utan din mun förstår jag inget tal.
Utan lånet av dina händer finner mina fingrar inga ord.
Utan dina ögon blir världen mörk och ensamen.
Utan din värme fryser jag till is.
Utan dina tankar stannar världen.
Utan dina skratt dödas glädjen.
Utan din tro tappar jag hoppet.
Utan ditt hjärtas slag tappar jag takten.
Utan dig är jag ingenting.
Ibland så kommer man på hur mycket alla ens nära och kära betyder för en. Texten ovan är till er! Till alla mina vänner, till min familj och alla andra som betyder något för mig och får mig att fortsätta andas!
Så fort solen börjar skina så börjar det även spritta i min kropp. Jag vill genast ge mig ut på en joggingrunda eller två. Svettas, må bra och andas frisk luft. Det är härligt och bra för min astma. I år är det precis likadant. Här om veckan kunde...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 | 6 | ||||
7 | 8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 | |||
21 |
22 | 23 | 24 | 25 |
26 |
27 | |||
28 |
29 | 30 |
31 | ||||||
|